Jag har inte tänkt mej göra så mycket speciellt,bara ta vara på det jag orkar
*vakna tidigt ,om det går , de tidiga timmarna för att sen sova siesta mitt på dan ,jag klarar inte hettan blir helt slut och får ont ..eftermiddagar och kvällar hoppas jag kunna göra nåt .
Skriva på ett bearbetande sätt om det funkar eller måla …
…bara vara här i trädgården peta och påta ,fixa med det jag orkar . Börjar känna att jag måste klippa trädgårdsgångarna nu .
* Väva emellanåt och träffa vänner
citerar ur den trofaste trädgårdsmästaren
”Nya frön är trofasta .
De rotar sej djupast
på de platser som är allra tommast
”de som berövats tron på själva livet är de som bäst vet att lustgården finns där under det öde fältet att de nya fröna helst söker sej tll tomma öppna platser–även när denna plats är ett sörjande hjärta,ett plågat sinne eller en sargad själ ”
”det vi helst vill ägna oss åt kan bli det vi minst ägnar oss åt,om vi inte samtidigt inser att något väntar på att vi ska röja mark åt det,något som finns i vår närhet ,något som älskar,något som väntar på rätt jordmån för att kunna manifestera sej helt och fullt”
dessutom hävdar Clarissa att hon fått gåvan under sin uppväxt av sin invandrande fosterfamilj ”den gåva som är den svåraste att ta emot –insikten ,den absoluta vissheten om att livet hämtar sig,förnyar sig,hur många gånger det än får ett knivhugg i ryggen,kläs av inpå bara kroppen,kastas till marken,såras,förlöjligas,nonchaleras,föraktas,torteras eller görs maktlöst”
det känns tröstande med hennes övertygelser,jag vill också tro så
alltså Clarissa Pinkkola Este’s hon som också skrivit boken Kvinnor som slår följe med vargar..om sagornas livsvisdom