jag la mej för att sova inhyfsad tid ,tänkte nu ska det inte bli sent datorsittande,kände mej duktig att jag kom i säng .Jag hade suttit och vävt en matta klar ,den här dis-regn -dimmig dagen och kvällen.

 

Men plötsligt övervällde tårarna fram ,djup gråt befann jag mej mitt i ..och visst  först nu insåg jag vad / att han var så mycet av en fadersersättning ,han som var huvudlärare i nästan alla ämnen.

*** det kommer först då jag är i lugn å ro ..i min egen säng ..jag går uppå skriver

*** han var snäll hygglig emot mej ,vilket han inte var emot alla . Jag gick inte på begravningen ,för jag kände jag kan inte sörja där ..skulle inte vilja bryta ihop i den gruppen ,hellre sitter jag på min egen trappa och gråter en stund..och det gjorde jag

.

Men först nu i kväll kom den större sorgsenheten vällande .Han blev senil och så mycket hat och förakt vällde fram från bybor som han inte varit snäll emot ,en del hatade och hatade och föraktade och hånlog ..en del andra senare inflyttade hängde på ..bara för att de behövde nån att håna , skratta åt och förnedra .Ja tyvärr var det så .

Att riva ner nån som haft status ,knuffa och smutsa …huuu så ruggigt ,

Sen fanns ju naturligtvis också alla de andra som tyckte det hela var beklämmande och sorgligt  .

Jag har ju vetat om att han dött redan några veckor ..men först nu kom gråten ..övermannade mej underligt som om jag trodde att honom skulle jag inte sörja så ..men så fel jag hade ..

Om han inte varit en så bra förebild som han trots allt var hade mitt liv krossats totalt ,,inte var perfekt ,men tillräckligt bra just för mej .En ryggrads nivå av hygglighet .

Och så jag själv anst4öängde mej för att vara tillräckligt bra så jag dög för honom ,och det lyckades jag med tydligen ,för han var nöjd .Jag fick bra betyg i alla ämnen ..

Jag steg upp och skrev ..det räckte inte bara med att gråta

De två Pionblommorna  har vissnat  också vissnat i dag ,söndertrasade av stört regns skurar ..sorgligt det också

Min äldsta lärare begravdes i går och i dag talade jag med Lilly som varit med på begravningen . Hon var jätteförkyld så jag knappt kände igen hennes röst