aftonbladet bloggarhttp://fgggmf.dlinkddns.com:8080/rss/posts AB kommentarer
a magazine with messages on esoteric subjects for today.
En ofrivillig eremits dagbok
A Jungian Journey into Soul
Sticka, virka, kroka, fixa, trixa – utan mönster.
En podcast om garn och stickning med Lina, Josefine och Madelene.
French magazine - art & visual culture
A blog of comfort during unpredictable times
Rejigger your life to elevate experiences over things
Aspergers syndrom, bipolaritet, fotografi, konst, poesi.
Supporting Meg's Children Nepal
Familjens hjärta ligger i händerna på den som sköter hemmet
Det är bara att bryta ihop och gå vidare !
Naturligt god mat att njuta av
konst, kurser i kreativ problemlösning, bild, ljud och gregoriansk sång
Jungian Insights That Make A Difference
There is Light, Life & Love
Designing and tending regenerative systems of life for the next generation and beyond.
A journey to healing from complex trauma.
Katrina’s Allotment Diary
Patient CV
Love Is Always The Answer
shit happens
Stöd och information om mobbning kring rättigheter och skyldigheter
design, inspiration, kreativitet, mat, böcker, hemmafix, inredning, stil, vintage, second hand,
en del av #metoo
Inspireras av det goda Norrbotten har att erbjuda kropp och själ
information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids
This WordPress.com site is the bee's knees
en blogg om vår trädgård ~ en klimatsmart grön oas
Byggnadsvård med kulturhistoria.
En blogg om Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Husbyggnation, inredning, trädgård och sånt som hör landet till
What you give is what you get!
Recept som passar alla
älwfewor 
Men så härligt du har haft det i dag! Så jättefint beskrivet.
Kram från mig till dig!/ Ingela
Jaa ..en underbar dag ..så nu vill jag JU ..ha det så jämt .Vad kan man egentligen kontrollera i livet ? Det är förståss viktigt att hålla en viss ordning på en massa saker.
Men nog är det som om nåt annat ofta avgör livskvalite´n ,det där extra roliga ..Kram till dej också ingela !
Har läst i kapp lite och tycker mig förstå att vi har liknande oork och ohälsa och en sorg över att inte kunna som förut. Jag har nu varit sjukskriven i drygt fyra år på heltid, men däremellan utförsäkrad, inskriven på Af och omförsäkrad. Det är hopplöst, det ger sig inte och orken vill inte infinna sig. Trösten har ju blivit som för dig, naturen och för mig dessutom fotograferandet.
Vi far till torpet några dagar igen och det ser jag fram emot, har varit extra dålig hela förra veckan. Men naturen gör gott. Vi får kämpa på så gott det går och försöka ha roligt mellan varven.
Godnatt!
Ja precis så är det ,du har förstått alldeles rätt !! Ibland känner jag mej helt förfärad inför om det finns de som inte hittar sån /eller liknande tröst som den vi har gjort ..
Men det är väl också olika vad man behöver .
Vad skulle jag ha gjort om jag inte hade hittat det ?? undrar jag ibland ..tidigare visste jag ju inte ens .. att jag behövde naturen ..eller kunde jag inte ta emot ?
Jag har alltid haft ett stort behov av att vara i naturen: strosa och ströva, åka skidor, promenera, cykla, simma i sjöar. Under de mest hektiska åren med tre barn och heltidsjobb försvann tyvärr kontakten med naturen och jag begriper inte varför, det var ju då jag hade behövt det mest. Trädgård hade jag då också, men inte det där stora vilda. Nu är jag så glad över att ha fått tillträde till den igen! Kanske är det som du skriver – det var svårt att ta emot den just då, i den perioden, sinnena var stängda.
Ja ! Men visst är det också ett samtidsproblem ,den stress som griper om ,hetsar på ..alldeles otroligt många plikter och krav i arbets och hemliv,som orsakar ofrånkomliga eller oöverstigliga krockar och som orsakar olika former av oundvikliga förslitnings skador .
Har vi du och jag och (några eller många andra )nu lyckats *hoppa av ‘ och komma tillbaka till oss själva ..?? Till naturen och det naturliga ..det äkta i oss själva ?
…fastän till ett högt pris
Ja nu trycker du på en sån där knapp igen ..av ett annat slag ,det finns stor risk att jag ramlar in i långa rader av reflektioner runt det här .Sån som du knappt orkar läsa 😉
Jag trodde vi hade kommit en lång bit på väg …åt rätt håll då det blev en allmän diskussion om utbrändhet …men så kom den här nya politiska vändningen ..med sina *köra på ännu snabbare ‘ budskap *de som blir sjuka är bara fuskare och ska utförsäkras ..typ ..budskap
För att behålla sina ankringar inåt de egna behoven krävs en otroligt stark grundning och medvetenhet .
Har det nästan blivit omöjlig gjort att kunna få vara en autentisk person i olika arbetsmiljöer?
Numera tänker jag på Alice Miller s analyser som ett allmänt samhällsmönster.
.Den svarta pedagogiken ,
Det får inte märkas ,
Det förnekade barnet
..allt sånt som körs på med allmänt i samhället och inte bara av enstaka föräldrar som inte lyckats ‘göra rätt ‘ i sitt bemötande av de barn de har hand om.
Så dyker samtidigt olika ideér upp som lägger allt ansvar på individen själv upp ..men är vi inte alla också beroende av det system det sam-hälle som omger oss?
Sen är det ju förstås ändå bara vi själva som kan göra andra val ..men de alternativ vi själva kan välja emellan kan ju försvåras eller till o med omöjlig göras av den miljö ,den omgivning vi är tvungna att relatera till.
Våra barn stressas i skolmiljön ..alla måste ‘hänga med ‘ på nåt sätt ..det är så svårt att stiga av den karusell som snurrar ..
jag vill absolut hävda att vi inte behöver beskylla oss själva …det inte är vi själva -personligen som skapat den .
Och det är oerhört svårt att göra det ..hoppa av
från stress system som byggts upp ,den människosyn som snarast kräver att vi ska vara nån sorts lönsamhets robotar mer än männisor i kontakt med natur och djur ..
Det stress system vi är tvungna att delta i för att kunna överleva ,för att få mat och husrum ..väldigt få kan försörja sej som fria konstnärer ex.v nuv reg tog också bort konstnärslöner .
En massa rigida strukturer är byggda ,byråkratiska krångel murar ,kontrollstationer ..med dålig anpassning till vad vi som männikor har för behov ..
det känns ju absurdt ex.v att meningen
.”Åt var och en efter behov från var och en efter förmåga ” ..egentligen humanismens och medkänslans kärna …att helt enkelt behandla varandra kärleksfullt
betraktas som en rad bara för ultravänster ..ideér som är farliga och ska bekämpas …som kommunism