Jag bara stack iväg ,vill hinna med besök innan snön å halkan och det nya vägbygget omöjliggör cykelutflykter   .

Trampade på ,skyndade mej   men nej en gnatig kvinnoröst bakom mej skrek cykla inte mitt på vägen !!

Jag vände på huvet snabbt så telefonens headset ramlade bort,jag höll ju på att prata med M  samtidigt som  kämpade mej fram mellan de grova nyutlagda kross grus stenarna.

VEM  kan det va? OCH jag cyklade ju inte mitt på vägen ..så kom en bil upp jämsides med mej 

OCH det var

M:s man ..som lyckats förställa rösten så  totalt.;)

Vilken buse !!

Jag stannade och fick tag på headset sladden

innan den trasslat sej in i ekrarna 

HALLÅ !! jo

hon var kvar M hade hört allt

och inte heller känt igen rösten ..på sin egen man !!

Nåja sen kom jag ner till mitt barndomshem efter 4 -5 km

och där stod M;s man med bilen parkerad  MITT PÅ Vägen

och jag hojtade ..sluta pakera mitt på vägen förståss

men ..såg inte att de pratade ..

med min bror som var på andra sidan åkern ..satt på sin fyrhjuling ..ah ja och han påpekade ”det beror på markägarn ”

Naturligtvis var det en pik ..det är han som äger marken

..men inte den kommunala vägen

Hem till den vackraste viken på Jorden som min farfar och farmor köpte  i slutet på 1800 talet (tror jag det var )

Jag har försonat mej med att min bror fått den platsen sjön och hela skönheten att det är hans barn och inte mina …som kommer att få leva där och ge den vidare till sina barn och så vidare … men min bror verkar ändå inte va nöjd ….och det var nu inte honom jag åkte för att hälsa på .

 

Nåja det blev en väldigt trevlig pratstund hos far och D ..ändå och jag blev bjuden på god mat ..Och skjuts hem för det hade ju hunnit bli beckmörkt Månen hade redan gått och lagt sej ,vi såg den skymta mellan några talltoppar  den var alldeles sömngul en smal liggande skära som inte gav ifrån sej det minsta lilla extra ljus som kunde ha lyst upp så långt som ner på vår jord ..minns några rader ur Lasse Tennander ”en liten stund på vår jord ,en kort sekund av all vår tid  ..en liten droppe av vårt blod .. ”

Min far är  bra mycket över 80 år  kan ännu får ännu köra sin bil ..och det sliter i mitt hjärta…en smärtsam medvetenhet finns hela tiden närvarande .. över liv …till liv

..jag vill finnas med på en kant i deras liv  ..men jag vet att vad som helst kan ske när som helst ..och ändå ..jag kan jag inte vara där hela tiden ..

min brors cancer har avancerat ,så också hans bitterhet ,jag kan inte nå honom ,och jag kan inte skydda min far från att drabbas av den , Trots att de bor i olika hus  är det inte nån glädje där emellan .Jag kan bara finnas där för att se och bekräfta far och D ibland  …glad att de ännu är i hyfsat god form.

Och jag blir lycklig av att prata med dem fastän det vi pratar om kan vara svåra saker ..

En av mina vänner förlorade plötsligt sin enda syster  ,läste i dag en dikt som hon hittade nedskriven i en av hennes böcker ..på nåt sätt känns det som en hjälp att få andras upplevelser ..inför det som väntar ..mej själv..även om det aldrig blir på exakt samma sätt .


Cykeln får jag hämta en annan dag .