”det finns sprickor i allt

det är just där ljuset kommer in ”

De där raderna lever kvar i mej

tjatar i mej

manar på mej ..

meditera reflektera!! ..

vad betyder  det

att just de orden fastnar ???

De ..Slamrar , klamrar sej fast vid mej ..slinker de bara in i nån spricka i mej  ..ja det har de redan gjort ..förståss kämpar  om att få tillräckligt utrymme ,uppmärsamhet  .

Vad lyfter de orden fram i mej

vad lyser de på

upplyser de mej om nåt centralt

som jag borde ta till mej?

På vilket sätt och vad ..kan de va?

Att jag ska tillåta nåt att falla isär ?

eller ..

Öppna sej ?

J

Jag kan bara gissa och nu trevar jag mej fram ,låter infallen komma ..lämnar dem osorterade som påbörjor,ord som faller mej in låter jag falla ner här ,bokstav för bokstav ..lämnar det till o med öppet för att nån bokstav faller fel

,oredigerade ,ofullständiga och precis som de visar sej..orkar inte rätta just nu..

ska rätta senare ..tror jag ..

Jag tappar så många tankar på vägen om jag kontrollerar ..

ex.v alla k som faller bort

att återgå till senare

en minnes slinga tränger sej fram från min tonårstid 15  el 16 år var jag väl då jag gick i en folkhögskola .

Läste

”genom en springa i ladans vägg

lyser månen

på tomtens skägg”

Springa -spricka..

 

just de där raderna har jag tidigare pasticherat ..fortsatt att trava fram associationer ifrån ,anse sa jag gräva fram de texterna igen

Det var en av de få gånger de existentiella frågorna fick glimta fram utan att direkt stoppas in i nån trång förklaringsmodell eller avbrytas av effektivitetskrav ,eller andra beskäftiga uppmaningar om ”hur det egentligen är ”

”alltså GÅTAN som inte låter gissa sej kommer så åter

Hur kommer de hitner ,var kommer de, ifrån vart-hän

(ur Viktor Rydbergs Tomten)

Då jag skrev det var jag i en annan brytningstid ,hade just skiljt mej

Men NU då ,vad är det nu ?

Mina associationer rasar iväg,rusar eller HASAR sej fram ..och tillbaka..i mej

Vad gör sorgen med mej ? Sörjer jag egentligen? Eller måste min sorg ta sejin via en omväg för att nå fram till den samlade sorgens   fästen .. nästen i mej..

eller det tidigare NÄSTAN -färdigt sörjda ? För hur kan jag tro att jag lyckats med att sörja de andra sörjorna färdigt

VAD är färdigt  ..egentligen?

det stannar väl  bara

på olika avsatser

lägger sej under ett av

alla de valv

mitt

vårt liv består av

är sorgen enn oråde i medvetandet som alltid ska vara öppet

ofärdigt ..med öppna sprickor

Vara ojämnt och trassligt i kanterna 

med ständigt nya bitar som  behöver släppas in

väntande på nya sorger som ‘are to come’

varför skriver jag här ?

utan att vilja blanda in mina ‘vanliga’ bekanta och vänner ja..jag vill inte skylta med min blogg alls

För att jag vill mullvada i fred här i mitt inres skrymslen,utan att behöva debattera ,få de vanliga svaren och reaktionerna ..de får jag ju ändå

Vada o trava runti mitt vardagslivs struggle

Jag vill ,vågar förmår inte utsättas för..coaching programmering,trend iga inne förklaringar ..förståsigpåande

Vissa saker ska kanske inte ens lagas ,de ska få falla ..

falla isär

förvandlas

eller försvagas

bara få visa sej ..vara just där ..så som de är

det passar mej bra att finnas i utkanten av ett bloggsamhälle .

en av de ‘stickor.’ jag ofta känner av är 

närheten till det patetiska ..det som blir lite pinsamt och lätt att håna ,vrida till lite så att det blir nästan lite fånigt

men jag upplever att det ofta är där i ‘det fördömda ‘ som nåt nytt kämpar sej fram..nåt viktigt nytt ..liv

Simone Weil sa endast de som älskar  är beredda att inse att en ny sanning ..är sann ..endast de är beredda att LYSSNA tillräckligt länge och noggrant för att egentligen höra vad som säjs

Ja och ofta fungerar det här även intrapersonellt ..inom mej kämpar mina majoritets  vanlighets,favorit tankar om att få fortsätta dominera ..oc kämpar emot det nya som vill tänga sej på ..så länge de kan ..tätar varje spricka

där det försöker tränga sej in..

jag har märkt att jag nu haf svårt att bara enkelt önsk God jul och   nu även Gott nytt år ..det brukar inte kännas så där jobbigt ..måste ha nåt med den nyss upplevda tragiken ,,med min bror ..nåt som håller mej tillbaka ,som måste tas i små portioner..sånt som bara kan öppna sej i spricka för spricka

som måste få följa sin egn organiska takt ..så som knopparna på min vita amaryllis

 

Nån gång skrev Bodil Malmsten  ‘luckor av ljus .. i texten nu ska jag lyssna på hennes vinterprat..hon vågar samhällskritiken

***i går Annika Lantz  radioteaterns  ..Public service  sveriges radio är sålt ..till en okänd köpare..genialt ..där med det ironisende greppet ,..ger hopp om att det finns medvetna reflektioner ang hur det ‘står till ‘

sen iväg på en middag jag blivit ombedd att komma på ,måste duscha ..årets nya måsten …och sprickor ..

jag måste sticka

iväg

.

tidigare blev jag

.imponerad av Lena Andersson som Vinterpratare
i  all fall starten

där hon reflekterarang sin reduktionistiska inriktning..
vilken språk- och symboliseringsförmåga .
.Sax & Lim
”När jag limmar ihop mina sagor
är limmet format till en sax” !!
”men den dag världen översvämmas av saxar
börjar jag limma”
..sen spelar hon Hola Bandola
, Snurra min Jord
och t.o.m.Härlig är jorden
genialt och med självdistans och humor ..
tycker jag och blir riktigt glad;)


av

forts..