Gömmer sej
som om den
inte alls
fanns
.. tittar in
kikar fram
på överraskande sätt.
Tittut här är jag !!
JU
glöm mej inte
eller
uppmanar MEJ
att inte gömma ,
glömma..
men visst behöver
jag också
hittta platser
att vila ifrån den..
Gör jag för mycket fysiskt ,
bara sliter på med nåt som
bara måååste göras
..får jag i stället ont nånstans i kroppen
..som om sorgen säjer
”bryr du dej inte om mej
med dina känslor
så slinker jag iväg
genom nån
spricka
i dej
in i
din fysiska kropp ”
..och
då hamnar smärtan där
En bild jag sett några gånger..
upplever
jag i dag
med en extra
dimension
bilden öppnar
nåt
inne i mej
samtidigt
som den öppnar
sej för mej
griper tag i mej med sin styrka
..nåt som bara bilder kan
..för mej ..
om jag med ord kunde uttrycka
allt
skulle inte bilden behövas ..
ändå
lite av bilden går det att sätta ord på ..
och det är ju förståss
med mina ögon ,
inifrån vad den väcker i mej
..just nu
Det där svarta hjärtat ..
nej det känns fel att kalla bilden så ,,
det hjärta som finns i
”Jag -baraenbildavmej..s ” blogg
det hjärta som skapats
av att
isen smält undan .
Där kanterna
de som formar hjärtat
består av snö is
kristaller
Den bilden lyfter
och bär
uttrycker
i dag
det jag känner ..
jag går in och ser på den
igen
och igen…
Relationen till min bror
har varit frostig
och han har kanske
inte
ens
varit öppen
med någon alls
den här sjukdomen var
så svår
att ta
han tog
sina känslor
med sej
ville han det?
bara ha det så?
eller lämnade
han
dem kvar
till oss
som finns kvar
men en bror
är
alltid
en bror
jag hade två
och nu är båda
borta
de har krupit
ut ur
sin fysiska form
in
i
vad