vårdis regn och ishalkig vägar

jag har hållit mej inomhus

förutom en kort promend till apoteket

vitaminer

lyssnat på ljudbok

xlappigt ..blir lite rädd för att jag nu  tar det fööör lugnt

Ljudboken som jag tillbringade min dag i..jag blev så intresserad av dagens avsnitt att jag klickade in mej på sidan och lyssnade på resten av boken avsnitt för avsnitt…en längtan bort ..tänk att bara få lätta ..ta ansats och flyga iväg över dimhöljda landskap ..bada i naturens skönhet och ro..bo i en stuga längst in i skogen..invid en sjö .

nja jag vet att jag själv inte skule våga bo så ensligt ,men ändå vill jag följa med in i en berättelse tillräckligt trovärdig ..på ett sätt…

här är radio novellens beskrivning sr .se p1:

”En kvinna vaknar upp en morgon och finner att platsen hon besöker, en jaktstuga i bergen, plötsligt avskärmas av en ogenomtränglig vägg. På hennes sida om väggen finns inga människor, men underhand dyker det upp några djur som hon tar hand om. Hon ordnar ett slags vardag åt sig med hårt arbete för sig egen och djurens överlevnad. För att inte tappa förståndet börjar hon skriva en redogörelse över sitt nya liv. Den märkliga isoleringen kastar ett nytt ljus över det liv hon lämnat bakom sig och för henne samtidigt extremt nära sig själv.

Den österrikiska författaren Marlen Haushofers  (1920-1970) roman Väggen (1963) är en gåtfull historia om en katastrof i det tysta.
En dystopi – eller kanske en beskrivning av ett inre tillstånd? Tolkningsmöjligheterna är många. Väggen är en av de femtio mest lästa böckerna i Österrike och fick många läsare även i Sverige när den översattes på 1980-talet. Den är översatt till 17 språk och har nyligen filmats. Nu sänder Sveriges Radio Väggen som radioföljetong i uppläsning av skådespelaren Anna Lyons.”

Filmatiserad version kommer nu i februari Die Vand vet inte om jag kommer att vilja se den ..det brukar bli ‘bullriga’ versioner som tappar bort det finstämda ..min senaste jämförelse Igelkottens Elegans  ..gillade i af den filmatiseringen ,såg den på Medborgarplatsbion innan jag läst boken,men även där ,att läsa boken en helt annan sak .(som oftast)

What was it that made me listen ?

Det första avsnittet  jag lyssnade på, irriterade mej ”ska det nu va en sån där rugg å rusk historia igen”jag lyssnade snuttifierat ,,men då jag .. ofta har radion på vid den tiden ,dök den upp igen  och i dag  väcktes intresset ..Jag kunde inte ens vänta på de avsnitt som kommer att sändas och  kommer kanske att lyssna på dem igen

Intressant att den är skriven redan 1963 

Hon som går där vid den osynliga väggen (ja väggen kan hon bara uppfatta med känslan i händerna och först är det hunden som sprungit emot den )  är helt genomskinlig!!

Hon (som inte har ngt namn ) går där  längs gränsen ,sätter ut hassel kvistar för att nästa gång inte behöva stöta emot.

Långsamt börjar hon förstå att hon måste planera för att överleva där i jaktstugan,hennes vän H och hans fru Louise kommer inte att komma till baka.

men hunden Lo kommer och hon är inte längre helt ensam …senare finns också en katt och en ko i hennes liv .

Vad är det då som drar in mej i den här berättelsen? Det finns naturligtvis de helt uppenbara parallellerna.Jag som lever här i mitt hus gillar och behöver vara mycket för mej själv med bara katten som sällskap (och har haft hund)..,men jag bor ju mitt i en by

Önskan och BEHOOV ..till o med en NÖDVÄNDIGHET att dra Mej undan från den hetsiga samtidstakten ..den civilisation som blivit O-civiliserat stressande /hetsande ..

MEN  redan där 1963 finns behovet .. //finns förståss  också tidigare skildringar ex.v Rousseau ,H DToreau Skogsliv vid Valden osv.

MMmm jag ville bara vara där inne i hennes beskrivning dag för dag ,en konkretiserad detaljrik beskrivning.. närvaron i nuet ..vädrets stämningar  skiftningar ,relationen till hunden ,katten ,kon Bella.

Mödosamt slit med ved ,insamling av gräs ,odla bönor och potatis..bli tvungen att jaga döda

Naturligtvis är det en fiktion ,,men ändå ..jag lyssnar och lyssnar ..ända tills jag blir besviken mot slutet ,,som om berättelsen ändå hakar upp sej .Har nån redaktör blandat sej i ?

Vad händer i författarinnans liv ?Har hon tänkt sej en fortsättning ..en serie böcker?

Jag får aldrig veta vad som händer sen. Bara DET att pappret tar slut ,som hon kan skriva på ..usch ..inge kul !!

och den plötslige mannen som dyker upp , som håller på att slå ihjäl hennes Tjurkalv då hon varit bort ett tag från säterstugan.

De där tidsparallellerna ..som ligger närmast ..naturkatastrof och de sk inre katastroferna i människors själsliv ..upplevelsen av den osynliga gränsen av utmattning  .

Å andra sidan förstelnande (på andra sidan väggen kan hon se att de människor som fanns där blev som förstenade) ..stelnade i sina gester stod de kvar tills de föll omkull   ..Jag kan ju gissa att just det kommer att varabetydande framställt i filmatiseringen ,trots att det i boken framställs som något som bara skymtar till och konstateras..

…Kvinnan som lever där i två och ett halvt år lär sej självförsörjning (fast hon kommer från ett stadsliv) alla kontakter till hennes tidigare liv är brutna ..först då hon släpper in saknaden och sorgen släpper hennes stresskänsla och hon accepterar sitt ‘nuläge’.

Hon blir otroligt utmattad också fysiskt av sitt slit med att överleva .Ju mer jag lyssnar känner jag det som om det liv hon beskriver är helt likt  med ex.v skärgårdsmänniskors vanliga ..naturliga levnads sätt ..förr ex. v fanns menförestider ..öar blev helt isolerade ..hänvisade till sin egen produktion av mat ..att klara av att planera förråd ..ha utsäde kvar till nästa år osv ..

Den här skildringen kunde ha kantrat över i att bara beskriva det praktiska slitet,men på ngt underligt sätt dyker inte berättelsen under i en sån prosaisk beskrivning /stämning ..

En mängd parallellfrågor till mina egna livs val väcks ..åter .

Jag minns vilken motvilja jag hade  att behöva gå å handla all mat .vilken härlig känsla då jag flyttade från storstad till  by  ..att kunna hämta mjälk från en mjölbonde ,börja odla egna morötter ,bär ,få de gamla plommon och äppelträden att åter ge frukt ..  äta egna  grönsaker ..igen

..Hur jag förbryllad undrade över varför jag inte hållit sånt vid liv under min storstads tid ..det fanns ju kolonilotter !!

Varför levde jag som bakom en (osynlig) avskärmning från det liv jag egentligen var infödd i? Jag måste ha behövt det på nåt sätt !! Men det var inte bra för mej i längden ..hur kunde det komma sej att jag inte tidigare försökt kombinera de båda livs sätten

Samtidigt är det en intressant tes – antites jämförelse som dras ut till sin spets..samtidskänslans hets stress och anpassningskrav ställda mot sin ‘opposit’ självförsörjnigs samhällets stress att överleva utlämnad till naturens kafter,(det kunde  gå mycket illa snabbt )klimat ,väder .vind och.. vildhet ..vilda djur och den utsatthet där det inte går att köpa det som fattas.

Men där man slipper de negativa sidorna av komplicerade mänskliga relationer ,med allt vad det innebär av konflikter,maktkamp,prestige   …

samtidigt också förlorar de positiva ..värme ,gemenskap,skydd.

OM hon ändå haft en blogg

och fungerande internet  och lyckats få kontakt med nån annan ..i en annan del av välden hmm då skulle det ha blivit en helt annan historia ..;)

För mej var den här skildringen iaf bra mycket intressantare än andra robinsonad-berättelser jag tidigare läst

En paus från nutids civilisationens gissel å fällor

Parallella stråk till mitt nutidsliv ..då jag inte orkat elda och sitter å fryser eller bäddar ner mej i ullsängkläder .

Då jag kommer upp en vintermorgon då det är iskallt i köket för att jag inte vill ha elvärmen på och blir rädd för hur stor min elräkning ska bli

då mina potatis frusit i sin styroxlåda och jag skyndar mej att skala och koka frysa in dem som ännu inte blivit förstörda..eller motviljan att handla nya då mina egenodlade tar slut

De stjänklara tysta eller vitt månbelysta nätterna ..

Örnen som kretsar ovanför mitt hustak ,korpen eller skatflockarna ,sidensvansar,domherrar

Rädslan att katten ska bli tagen av lodjuret ..det jagar ..härjar också inne i byn under vintern..

Men det ÄR ju inte samma liv ..jag kan välja  ..

Ändå varför väljer jag inte ett bekvämare liv ?

För jag trivs inte där ..känner mej avstängd från nåt väsentligt

Varför åker jag inte till min son ..eller till St-holm  då det eg är för kallt att vara kvar här ?

Varför vill jag vara här ? Ja jag känner mej närmare livet här ,närmare mej själv

Parallella slingor  når  fram till min nusituation,jag måste planera ved,gå på slippriga stigar ,böka i jorden ,fixa komposten…men hur det skulle kännas att leva utan detta vet jag inte längre om jag ens minns ..eller vill minnas ..en lägnhet i stan hur konfrotabel den än var ,med alla möjliga finesser  nä jag längtr inte alls efter att ha det så ..kan klara det periodiskt om jag måste ..naturligtvis ..men buhu ..jag ryser inför tanken att vara tvungen