I går fick jag ett samtal ..”jag är där om tio minuter” ,det var L jag skyndade mej att plocka undan en del stök och efter en stund var hon vid min trappa med en liten bukett tussilago i handen.
Hon ville kika på väven och blev positivt överraskad ..gillade färgkombinationerna
..sen tog hennes vävstols kunnande ögon en överblick över lattor och solvkäppar ,snabbt ryckte hon än i det ena och det andra ..beordrade mej att lätta på en knut ..dra upp några centimeter i den ena änden ..och sänka i den andra ..
skelet kunde bli bättre ..solvkäpparna ska sitta i jämnhöjd med sked ramens överkant ..dra in till mitten av käpparna taljorna 10 cm längre in ..
de där lattorna verkar vara för långa ..du skulle ha några kortare så skulle de inte trassala in sej så lätt i varandra ..
nu hänger den där gardin-kappan där i köksfönstret
efter det hon gått senare på kvällen satte jag mej för att väva den sista biten
visst blev det skillnad ..vävstolen hade fått en välbehövlig service
Jag vävde på och klippte ner , sydde provisorisk kant för att se hur det blev upp och ner på buffee´n under köksfönstret ..och ja nu får jag ta ställning till hur och om den passar se hur jag kan göra en till ev.
vilka färgkombnationer jag gillar bäst osv ..kanske sen göra delar av den till en lampskärm or whatever
bortkastad tid är det i alla fall inte
även om det kanske inte är det ultimata .
älwfewor 
”När du får oväntat besök…” – bjöd du på Gevalia? Trevligt att få hjälp av en kunnig person utan att man behöver ringa och be om det. Att du redan är färdig med väven, vad du måste ha vävt snabbt!
mmm..jag borde väl ha bjudit på Gevalia 🙂 men det blev inte av ,vi satt i vävrummet hela tiden och jag hade kallt i köket .ja det är härligt att få hjälp utan att behöva be om det ,hon skulle ju bara komma och se ..egentligen tror jag att hon var orolig för hur jag hade klarat av att experimentera själv..;) men det verkade faktiskt som om hon blev glatt överraskad ,gillade färgkombinationerna.. sen hade en del snören i själva vävstolen dragit sej som hon kunde justera ..vilket är vanligt
nu vet jag ännu inte om det kommer att funka bra som gardinkappa men är ändå nöjd med att det är snyggt i sej ..kan göra om det till något annat ..sen och vet mer hur färgerna fungerar ihop ..//jag klippte alltså bara ner det stycke på 160 cm som jag vävt ,för jag behöver det som mall ,färgkombintions hjälp..måste nu knyta upp varpen igen
Det måste vara härligt att se resultatet så där snabbt, att färgkompositionen blev lyckad och att du har åstadkommit det!
ja det är härligt att få leva i en sån väv ett tag ..och härligt att få uppmuntrande ord från dej !!
men sen kastas man ju ut igen ..till nåt nytt ..som känns lika osäkert igen ..i går höll jag på och trädde trådar för att få varpen smalare ,jag ville testa väva några stolsryggs skydd ..snabbt komma in i nåt nytt lika spännande !!
men nej VAD det krånglade ..och jag stod envist kvar .. hela dagen kändes nollad ..och i dag har jag ont här och där av allt snett vridande och obekväma ställningar
Jag ville bara snabbt in i den där lyckliga känslan igen ..men NÄHH .. därifrån var jag utestängd ..det jag tidigare varit i var ju redan färdigt ..och nu vet jag inte VAD det blir ..ens OM det blir nåt mer bra bahh och buhh
Ahh Aurora varför ÄR livet så här krångligt ? Kan inte du svarapå det ?
Även om jag nu bara får vara här hemma själv med min katt och mina övriga besvär ..så är det ..ja det är väl bara så att jag måste kunna nöja mej med de korta stunderna av ..just nöjdhet och sen stå ut med resten .,
Men efter att ha fått tryggheten av att vila i en vävfärgslycka känns det ju för faziken värre !!
usch ..jag borde ju vara nöjd ..men jag känner mej övergiven ..av väven ..jaaa utslängd av …vävstolen 😉
bläkigt av den att svika mej så där !!
Just då jag börjat lita på att den kommer att finnas där för mej alltid !!
sorgligt så jag klagar ..men det är kanske för att allt det andra ,jag borde ta itu med och som jag inte vill ..som nu gör sej påmint ..
väven har varit som ett skydd ..en slöja emellan mej och det andra och nu har sjöjan dragits undan ..och det jag ser är en massa vardags stök och förpliktelser som blivit försummade under tiden jag suttit där och …frasat fram genom färgspelet..
Men det här blev ju ett helr blogginlägg i sej ..som jag inte skulle ha skrivit om inte du funnits här med din vänliga uppmärksamhet ..fördet är egentligen positivt fast det låter så negativt att jag kan få ner några ord på /omkring den här frustrationen .just .efter ett skapande pass ..sorgligt som om jag reagerar starkare efter vävstols abstinens än efter de andra sätten jag brukar skapa på ..konstifikt ..Jag känner mej så omtumlad ..av att uppleva det ..nu sätter jag väl in det som ett blogginlägg ..kanske riktat till Aurora ..för det vet väl inte alla vem är ..bra de mest uppmärksamma ..och jag vet ju inte ens OM jag får kalla dej så ?
jag börjar återupptäcka hur rogivande det är att ”pyssla” med händerna… jag försöker att lära mig sticka igen just nu…
Hemikram
härligt .. visst är det .. de äldre kvinnorna visste nog vad de gjorde då de satt där och fixade fram värmande glada saker till barn och barnbarn ..
Jag är helt övertygad om det jag med…
Vem hade hört talas om utbrändhetssyndrom på den tiden?