Då jag gick ut på trappan lite senare hade haglet slutat falla och i stället singlade små flingor ner,fastnade på min mörkvinröda jackas ärmar ..hur vackra som ..ja vad ?
dessa spetsmönster olika på varje liten flinga
helt osannolikt vilken skönhet
och sen är det de som bildat drivor hela vintern
och jag har knappt sett på dem
en kråka sitter på en gren
med en sån hes kraks
..som av en korp
var det den som i går körde bort den lilla starflock som satt sej på åkern .. enormt vilket liv det var av fler upprörda krax..
och den här kraksan var nog med där
det var hon som hängde upp och ner på telefontråden ,skulle jag tro
Har hon flyttat hit?
Hon bugar sej och kraxar..putsar sin näbb mot grenen,har hon varit på fågelbrädans kokta potatisar är näbben helt kletig ? Nej hon har nåt där mellan klorna som hon sliter och river i..
Himla skönt att kunna gå ut på trappan och se på nåt i trädgpården ..det räcker precis som underhållning för mej ..alldeles lagom.
Allt är beroende av vad jag orkar
och vad är det
jag kravlar mej ur sängen känner mej stel och dödstrött
..tänker nej jag orkar inte resa bort
..inte i dag heller
efter att ha fått i mej en kopp kaffe ,med mycket grädde
inser jag att det ändå vore värre
om jag inte
visste om
att jag är bjuden
..att det finns nån som tar emot mej och väntar
att det oftast vara trevligt att va där
men huij så besvärligt att komma iväg
Jag orkar bara skriva här ,lyssna på några språkband ,meditera
det märks ju inte i orden att man är trött och vem orkr ständigt upprepa ordettrött hela tiden..
är jag själv här hemma med min trötthet slipper jag beskriva och förklara mej ..vädja om förståelse
för min svaghet och sårbarhet
Eller så står man där, fastklamrad vid marken, vindpinad, tilltufsad, hårt prövad – men vid liv.
ja kanske så ..
..i alla fall verkar en del klara av det ..eller bli tvungna att gör det..tyvärr