hemma efter sent men inspirerande möte

Filed under: öde eller liv, elak syster & Vasilissa — 6 kommentarer

22 maj, 2012

Skönt att jag gick iväg på det där mötet ..som jag i morse tänkte nä ..nej nej jag VILL inte .

Ändå kände jag pliktkänsla ..måste borde ..ja och så visar det sej vara RÄTT !!

Jag har inte nån tillförlitlig intuition ,känner så ofta motstånd mot förpliktelser och jag har dragit ner maximalt .

Och nu blev det en sån bra träff och ett superbt öppet privat samttal efteråt ..plötsligt en ö-bo som hade insikt i min systers betende ..hon gestaltade otroligt ..att få uppleva det .

Behovet att styra och sälla dominera ..

gäller inte bara mej..men en del har bara insett att det baa är sån hon är och finner sej i det ..stupar i säng ..nu

Comments RSS feed

6 Comments:

Jag

22 maj, 2012 kl. 10:13

Skönt att få det bekräftat som du hela tiden har vetat.

Svara
- alwfe https://alwfewor.wordpress.com/
  
  24 maj, 2012 kl. 01:03
  
  ah ja ..tack för att du säjer det ..men otroligt så komplext det är
  
  först blir jag lättad ..för jag har haft nån sorts skuldkänslor .
  Tänk om jag överdrivit?..eller om jag är på nåt sätt mer drabbad av min systers sätt,att det är nåt mer personligt gentemot mej ?
  men nej ..inser att problemet är bra mycket större än så .
  Och i dag har det på nåt sätt arbetat sej vidare inom mej ..vilka konsekvenser det kan få? ..frågor hur kan jag hantera det i fortsättningen.
  
  Det sitter djupt att jag så gärna skulle vilja tycka om ..det är ju en av mina systrar
  ..vill jag inte helt och fullt förstå hur illa det är ? ändå
  
  Och jag tror jag har nåt djupt sittande ..funktionssätt /fel ..då någon överträder .rimliga gränser..beter sej galet..börjar jag vika ner mej ..ta på mej ..bära andras skulder
  ..förvänds det i nån sorts skam ?
  skäms jag å den andras vägnar ??
  tycker jag synd om ?
  måste jag avhjälpa, ta itu med omöjligheter ?
  eller undviker jag ev nåt värre lidande genom att reagera så ..gör det alldeles för ont att inse hur hopplöst det verkligen är?
  att hon är *hopplöst förlorad ” för mej för all tid
  
  att jag inte orkar avsky henne ..fast hon beter sej avskyvärt ?
  att jag inte vill ta på mej det ansvar som automatiskt följer med den ökade insikten ..om hennes beteende /tillstånd/agerande…?
  
  usch så jobbigt..jag kan inte fatta vidden .. .omöjligheten
  det känns groteskt ..eftersom hon också tidigare visat sej vara rent våldsam ..i sitt sätt att få sin vilja igenom
  och de berättelser jag tidigare hört ..har jag inte förstått ..hur allvarliga de varit
  mycket som tystas ner ..i nån sorts ö-mentalitet
  
  Svara
Jag

24 maj, 2012 kl. 08:59

Precis så komplext är det. Alla känslorna kring det svåra som handlar om att det här är min syster som jag har vuxit upp med, som jag borde tycka om och som beter sig så illa att jag inte vet hur jag ska förhålla mig. Jag har till och med ställt frågan vad vi har gjort för att hon skulle bli sådan. Och precis som du har jag fått det bekräftat att andra också reagerar, senast på vårdboendet, hon förstör relationer, för oss andra att reparera. Som tidigare. Avstånd är medlet, ett rimligt avstånd såväl fysiskt som psykiskt.

Svara
- alwfe https://alwfewor.wordpress.com/
  
  24 maj, 2012 kl. 11:31
  
  Gråter ..ja mina tårar trillar av nån sort lättnad ..samtidigt ..att du VET vad det handlar om !!
  känner mej himla tacksam för ditt svar
  
  ..som om det bär mej vidare genom en smärta jag måste VÅGA gå igenom ,för att komma vidare det här känns som bland det svåraste jag varit med om
  
  relationsförstörare..usch och usch ..förstör möjligheterna till ärlig öppenhet ,värme och närhet ..äkthet ..de går till o med så långt att de sabbar också andras möjligheter att nå varandra
  
  ..eftersom de själva inte har den förmågan till kontakt verkar de snarast hata att andra kan ha relationer de själva inte har förmågan att uppleva
  
  hur ruskigt att se såna sidor hos nån jag en gång litat på ..trott var en vettig människa
  ..i sitt maktbehov förvandlas hon ..närmast till ett ‘odjur’ nej jag hittar inte ord för ..men kommer att tänka på varför vi i den kulturella sfären tar till drastiska symboliseringar av det vi upplever som ont ..som nåt farligt främmande för det förstör vår möjlighet till närhet ,vänlighet ,äkta omsorg, relationer där nån form av kärlek finns med ..där förmågan att bemöta /förhålla sej till andra msk utan att skada.. dem ..
  Avstånd ..ja helt avgörande ..man kan inte va i närheten av sån destruktivitet utan att skadas själv..det vore helt dumdristiskt ..jag är ingen övermänniska
  Mycket svårt att hitta ord att beskriva..men jag måste våga ställa .. frågorna i den här situationen..det funkar inte att blunda..jag mår mer illa av det
  som hon verkar ju inte ens förstå alls att hon skadar ..inte ens då jag sett henne i bråk med sina barn..som människor som slår och misshandlar är de då i de stunderna .. helt avskurna även från sej själva?
  det är väl då / där det blir som farligast ?
  den jag talade med hade egen erfarenhet avv att tidigare ha blivit misshandlad ,slagen
  men jag vill inte ..ändå ..riktigt ta till mej att min egen syster ..skulle ..skulle kunna halka in i den kategorin ..eller ha varit där länge
  
  Svara
Grevinnan Blåst

25 maj, 2012 kl. 09:34

Det är inte lätt för omgivningen, det du beskriver om din syster. Man står maktlös, hjälplös och vill inte eller rättare sagt orkar inte ta till sig detta fruktansvärda faktum. Att då få höra andra beskriva, och sätta ord på detta destruktiva beteende gör att man känner lättnad inför det faktum att man faktiskt inte är ensam. Och just DETTA skänker en inre styrka.

Jag är så hjärtinnerligt glad för din skull över att du fick din ”belöning” för att du kämpade emot detta inre motstånd att närvara på mötet. ♥

Svara
- alwfe https://alwfewor.wordpress.com/
  
  25 maj, 2012 kl. 01:57
  
  Ja ..du har så rätt ..jag blir djupt rörd tårarna trillar …tack !
  de t som ger inre styrka ..ja ..och just inre ..då det kanske ändå inte går att ändra det på ett ”yttre” sätt
  ** svårt det där att skilja på då det inre motståndet ..när det är nåt jag ska lyssna på följa och de gånger det är nåt jag ska bekämpa
  Blir starkt berörd
  också av varje kommentar här då jag vågar formulera mej ..ang det här ..även om det är svårt att hitta rätt ord ..verkar min insiktsprocess vara helt beroende av att jag formulerar mej ..annars mår jag helt pest ..
  Ja jag menar jag orkar inte tänka på det bara själv ..och inte under längre stunder ..men måste ta tag i det ,nu och då ,utan att låta det ta över för mycket av min tid..det är ju för omöjligt ..
  
  För omgivningen ja!!
  Det var ju just det att jag själv inte tog upp problemet nu ..det var S som själv började beklaga sej över min systers beteende i ett annat sammanhang ..alltså hur min syster betedde sej gentemot henne..ja hade jag skrivit det redan ?
  
  usch det här är så otroligt komplext
  
  i såna här lägen ..kan det ju ofta va så att omgivningen redan är ‘charmad’ av den som utåt visar sej ha vunnit flest positioner ..
  ..på nåt sätt det är kanske samma sak dvs liknar det som sker då man ser någon bli slagen ,misshandlad ..fysiskt ..som åskådare kan man bli helt lamslagen..
  låta den som går på ..fortsätta
  känna sej rädd att bli indragen..själv råka ut för ..nu råkad det vara nån som själv redan känt ..blivit irriterad över
  
  Svara