Ja är det inte så det är ? Att du jämt försöker tänja de de där gränserna ..frågar jag mej själv ?
Och hur då menar du ?
Ja att du jämt håller på och tänjer i det där gränslandet ,men tror att det bara är just nu,bara den här gången ,vid det här speciella tillfället ..
..jag sitter nu och kämpar mej uppe en stund till vid datorn ,för telefonens datagräns är uppnådd.
Vill inte erkänna för mej själv hur trött jag är ,att det är en svidande trötthetskänsla i nästan alla leder och muskler .
Nånting inom mej vill uppleva något mer .Jag har ansträngt mej för mycket fysiskt ,sånt som måste göras ,men inte fått tillräckligt av upplevelser ,intryck av annat slag .
I går kväll var jag upp på min vind ,lyfte upp ett lådskåp där jag trodde jag kunde få plats med många av mina större bilder ..visst klart jag var nöjd att få upp det ,,men inte rymdes mycket i de lådorna .
Känner att det börjar bli dags att göra nåt mer med de bilderna .Kanske fota av ..titta igenom ge mej tid att se dem igen.
Otroliga mängder som samlats under alla år ..influenser från olika kurser,livsperioder …mest sånt som handlat om inre bearbetning .
Eg är det lite som med skrivandet jag måste måla eller skriva ,odla ,läsa sjunga för att känna att jag lever ..men sen vad gör jag med de produkter som bildas ?.
Att göra något mer av DET verkar jag inte ha så himla stort behov av ,mest känner jag att det får vara som det är .Ganska underligt eg en sån drivkraft att ABSOLUT BEHÖVA göra /GESTALTA (eller åtm göra ett försök)
men sen släppa ,och göra nåt nytt.
Som om BARA det.. ATT DET jag tänkt , målat ,skrivit eller tyckt fått ta någon form ,utanför mej ..så BLIR jag nöjd och kan gå vidare ..
,eller är det för att jag inte orkar göra något mer av det ?
Äsch det där måste jag tänka på mer i morgon
Onsdag 22 Och nu är det ‘i morgon’ jag ser att jag eg var för trött för att skriva ,(vilket händer ganska ofta ,att jag skriver fast jag är för trött) undrar vad det är inom mej som ändå bara VILL ,som struntar i kvalitets krav ,som bara manar mej att skriva ‘nåt’?
Nånting som har svårt att få plats i min vardag ,på något annat sätt?
Jag glömde nämna dagböckerna ,alla de där nedskrivna sidorna, som ligger där .. vad ska jag göra med dem ,när hade jag tänkt att läsa dem igen ? Men det känns otroligt betydelsefullt att de finns där ,att jag har dem i förvar , de bär på mitt liv .
Ska de få åka i nån kontainer sen då mina barn otåligt går igenom mina grejer ?
Ja sånt kan vara viktigt att ha tänkt på före ngt händer även om det nästan känns suspekt att nämna.
Men jag ser det hända runtom mej ,barn till de åldrade föräldrarna slänger allt ,de har redan sina egna hem fyllda ,vill kanske inte ens ha några minnen från de föräldrar som under den senaste tiden enbart känns som påminnande om skuldkänslor ,sjukdom ,demens ..en ålderdom som de ännu, för dem själva, tror att ligger långt borta
Inte tror jag att mina barn kommer att intressera sej för mycket av det som jag har runtom mej ,men naturligtvis behöver jag inte göra nåt åt det ,just nu
ska kanske ta tag i nåt helt praktiskt ,måla en möbel ..
älwfewor 