En gåva från en sån
vän
som orkade ta de steg



Som jag
själv inte orkade
Eller mäktade med

att ta just då
…med nåt som jag längtade efter Och hade stora förhoppningar inför.
Ändå var förhindrad att delta i resa iväg till ..alltså den känslan då jag började öppna en julklappens pappersflikar och ana våga tro Att kanske var det ..och samtidigt stelnade till inför min förhoppning inför tanken på hur fruktansvärt besviken jag skulle bli om det var något annat .Jag tog en paus gick och vilade en stund ..insåg att nu var mitt inre lilla barn helt hjälplöst framme med sina höga och naiva förväntningar på livets och omvärldens godhet ..att bry sej om vad jag längtade efter. Genom mitt vuxna medvetande rann minnesbilder a v Hur många gånger det barnet blivit så gruvligt besviket och djupt förtvivlat Och haft för höga förväntningar.


Sånt som kan rymmas i en dröm. Ofta går drömarbetet på djupet ..ett citat från Svetlana Alek- sijevitj om hennes intervjuer. ”Ofta ser jag hur de sitter och lyssnar på sig själva. På ljudet av sin egen själ. De undersöker den med hjälp av ord. När en människa blickar bakåt vill hon därför inte bara berätta om sitt eget liv utan också försöka nå fram till själva tillvarons gåta.”
citat ur Drömdialog 2019