Ett oändligt antal intryck och upplevelser, händelser av olika känslomässiga slag ..ibland samtidigt eller så tätt inpå varann att de överlappar och går in i varandra .Så som De olika garntrådarna då jag ivrigt virkar / stickar med många olika färger .
Att spontant skriva på känns som då jag reder ut trassligt garn ,sorterar ut olika trådar och återkopplar dem med sina nystan . Till vissa trådar finns Det inte längre några nystan kvar ,och då vet jag det, den får hamna i ett annat sammanhang för ett senare överlopps garn projekt .

Är det också så med det jag lyckas beskriva

Rade ..Varför ”duger ” inte de helt vardagliga orden längre ..varför blir jag trött på vissa formuleringar ? Om jag läser dem hos någon Annan kan jag till o med känna mej pinsamt berörd ,generad över dem .
Får bilden av ett försummat akvarium ,som stått utan syrepump på

där fiskarna simmar omkring stelt stilla som i en allt för stark algdimma

.liksom över mej själv ..borde jag inte skriva mer kallt

resolut framförallt ,snabbt ,rappt och knappt !
tja den Det hör till ett långt nystan av associationer

med rester

rötter grenar jaa ett helt träd Och den sortens träd som

Är såna som enterna i Tolkiens värld

som börjar röra sej och gå i riktning mot det som behöver åtgärdas .

..ja hur car det där i striden mot Orscherna

med alverna,dvärgarna och alla de andra sagofigurerna som ändå står för nånting olika fenomen som vi kan känna igen ,hitta spår av också i allas vår vardagliga värld
men vad vem kan tolka de mångtydiga metaforerna ,fantasin och symbolerna..iaf tycker inte jag att filmatiseringarna klargör något djupskikt

träden är Allvarliga och så mycket mer trovärdiga än allt det där vapenskramlet som dominerar i filmerna.

** då jag sitter på trappan och ser på katten som äter Och knastrar i sej den torra kattmaten räknar jag mina stora träd på tomten oj över tio grova stammar. Kronorna vajar och kastar med sina grenar i dagens vind .

och jag försöker ta itu med dagens disk ,plock och städning

göra en liten insats ,vila sen ,läsa Joenpelto klar ,lite mer Marcel Proust kanske ..våga glänta på det oundvikliga I dagens krav

återkomma till det prekära kanske behöver jag också gräva
en liten stund med spaden

på Nån av de platser jag tänkt att behöver ..javisst dagliljorna de som behöver delas

planteras, flyttas