I dag kan jag stanna inne och låtsas leva vinterliv .

Det är som om de tidigare dagarna med sommarvärme har satt igång och dragit iväg mej ut för att ta itu med trädgårdens olika behov. Och jag har slitits mellan att åtgärda det ena och det andra .Gräva lite här och sen sår lite där ,klippa gräs och riva upp ogräs och inse, förstå att jag inte kommer att hinna med alla ide´rna som väcks …

Känslan förstärktes då jag började med att sortera frysen. Sorgligt nog verkar de där meningarna, tankarna och den stämningen jag hade just då om vad jag skulle skriva sen …då jag var klar plötsligt vara försvunna .Det går inte att hantera inspiration nonchalant ,den måste tas vara på exakt där och då .

Sensitiviteten och intensiteten är som känsligt flyktiga dismoln som kan dunsta bort i nästa sekund . Men nu har jag i alla fall mer koll på vad som finns i frysen, även om vad jag borde slänga mer.

.Jag hinner samla mina tankar inför ett uppdrag skissa några punkter och förslag ,göra en utvärdering ,skiva ett mejl innan koncentrations känslan släpper.

Och det blir ett långt messenger samtal med nån som ska gifta sej ..åka iväg i morgon. Vi har beslutat att höras en gång i veckan our saturdaytalk ,nån sorts mat av det jag tog ut ur frysen

och kvällens zoom träff, ett samtal till som blev alldeles onödigt för långdraget ,med S som kan ta med nåt från Stan och sen är jag helt däckad . En annan dag OM den där struktur och koncentrations känslan skulle råka dyka upp igen så lovar jag mej själv att ta bättre vara på den

mejlet till den som delade sin dröm kom också att hamna här

En helt underbar upplevelse ..omöjlig att beskriva som vanligt .Men  från första sekunden med D.s tveksamma min ..nej men jag har ingen dröm ..,jag kan bara minnas ..att det var nån sorts glaskulor  … så satte drömlivs pratet i rullning .Och sen var vi där igen i livs sammanhanget  .Hur bilder vi får Bär och hänger ihop med vad en drömbild kan påminna om .Och då vi börjar spåra från en ny drömbild är det som om vi får nya perspektiv samtidigt .Ser något nytt växa fram ..välla fram ..ur vårt livs fontän och medan vi berättar är det som om minnena sköljs och framträder i ett annat ljus .en ny syn på livet ,på varann drömsammanhangen hur de vävs ..lika förunderligt varje gång 

Ja men … nu är det här ju bara 

mitt sätt att beskriva..

🔮🙏🧡 Tack för att du vågade

Och ta mej med på ditt fontänbad 🛁

Påminns om hur fritt och lätt den delen forsade fram just då var självkritiken bortrest ..kanske på semester och det är skönt för jag är så oerhört trött på den överdrivna korrektheten. JA a missförstå mej inte ,det är inte så att jag själv direkt gillar slarv men lite snälla småfel kan ju till o med kännas trivsamma.

och jag fortsatte

jag blir så ivrigt glad av att veta att det här händer överallt där en grupp människor bryr sig om  ,minns och delar sina drömmar .Överraskande bilder som Först väcker förundran ..vi kanske inte ens vill minnas vad det var som rörde på sej under natten I vårt bildminne .

Men OM vi gör det  Visar det sej ofta föra in ny energi, glädje ,humor ..livsmod

.. en keps knuffas till på en kommunalordförande ,ett par enormt stora skidor sticker upp över ett trasigt hustak  och temat  bilderna kan ”rulla”  vidare nån ramlar i snö ,andra ser nån  skida nerför gräskullar..

För den den som inte varit med om Den ”resan” betyder sånt ingenting ..snarast kan lösryckta bilder verka irriterande ..som en dum fantasi ,absurdistisk surrealism  Va ska man ned sånt till

Men …Det händer i Chicago ,Luisiana..i Ungern i Dubaii Spanien ,Norrland ,Småland och blå land .

Jag är så glad att vi träffas igen 

Men i dag ska jag va me i den där Ch gruppen igen jag får se hur det blir ..alla gånger blir det inte lika bra som i vår grupp  ..språket och kultur kontexten  spelar roll
Förståss då man associerar  men ändå ..

Ja och nu ligger de här drömgrupps meil listorna bredvid varann  den svenska och En av  de engelska grupperna ..Så bra med de trådarna

Jag sätter med ett citat från hur C formulerar motiverar sej ”As in a fairy tale, we are all three legged horses, with one leg devoured by wolves, that remains forever in the Psyche, the land far away, which unknown to us is our real and living homeland, our source.

Adler wonderfully describes the “individual answer” to find our missing leg as abandoning all outer certainties for an unknown and unique to us individual wilderness : 

“To have come across the gap (the unmapped void) in one’s view of the world means that one has dropped out of the conventional security, 

and there is no way back to security of any kind except through the gateway of the willy-nilly (the haphazard, the unplanned) accepted insecurity of unconventional inquiry.”

If you constantly review your dreams daily, read them over and over, and do 45 minutes to an hour per day of visionary meditation, the above is the perfect description of the path so foreign to the conscious mind that it cannot possibly go there in its normal (yet really raging) state of ordinary consciousness.”