Category: längtan
En avskalad text ..
eller en text med extra tjock på lagda skal?
Hur kan man slimma
…ja varsamt
sila
en text
så att den
ökar i integritetsgrad
..utan att den
ger upp sitt kärnbudskap.. ??
bibehåller sin intensitet
men ökar sin integritet
…kanske också sin essens
…utan att förlora i kvalitet?
Jag
är inte
poetisk
nu !!
Och jag försöker
att
inte heller
falla in i
att bli
patetisk!
Bara ställa några frågor !
Måste den då minska i kvantitet ?
ELLER kan det t.o.m vara tvärtom?
..vara lättare att öka integriteten
genom att
ösa
på
mer
ord
…lasta på
FLER ord
ordnade på ett annat sätt?
som gör
att textens kärna
bäddas in
i fler lager
som ger skydd
till den ömtåliga kärnan?
Ett mer tryggt sätt att ändå inte ge upp
..eller göra avkall på autenticitet,
äkthet ,
skärpa
eller stringens.
en av anledningarna
till bloggskrivande är att uttrycka något som är ytterst angeläget och nära ..
men som kan vara svårt att säja rakt och naket i den närmiljö där vi just nu/då befinner oss i .
Ett sökande efter mer öppen kommunikation OCH ändå blir det svårt att vara helt naket öppen ..
Jag minns då jag första gången hörde raderna ..(läsas av Ludvig Jönsson i Storkyrkan)
”blott i det öppna ligger din möjlighet
låser du om dej
kvävs och förtvinar du”
hur de plötsligt drabbade mej ..gick rakt in
.. jag var ju redan då fylld av erfarenheter ..att öppenhet kunde vara ultra riskabelt
jag var ett (ungt )skyddsombud
det sagda kunde vändas emot den som vågade tala
om det som andra höll tyst ..om
alltså
även om det det ofta var nåt helt uppenbart (som ikejsarens nya kläder typ)
jag såg att vara öppen ofta var liktydigt med att själv bli drabbad
.. sårbart..
och samtidigt visste jag naturligtvis hur det känns att bli tvungen att hålla inne med nåt ..när det blir kvävande ,mördande instängt och kan närma sej gränsen då man upplever det som om man höll på att bli tvungen att sälja sin själ..nästintill ljuga ,vara osann ..oäkta ..ja att det var en del i anpassningskraven ..omman skulle få vara med i ett sammanhang ..en viss grupp osv
Söka nya sätt att Ge ett livsinnehåll olika former av omslag dvs förpacka essensen ..det essetiella ..inenhållet så att det når fram dit det ska ..utan att hejdas på vägen av störande ..eller förstörande destruktiva krafter?
//(fjärrstyrt som en sorts drönare? ) frågar jag mej om den bilden passar … där den känsliga kärnan egentligenutgörs av fjärrstyrda antenner som styr.. insatsen// äsch då nu förirrade jag mej nog 😉 lite väl långt
Men hur hittar jag ut ur alla dessa frågetecken???
jag beundrar och lär mej av dem som generöst bjuder på sej själva ..i bilder eller i ord delar med sej av något som för dem själva är laddat och betydelsefullt
men så blir jag också besviken ibland …då jag läser vissa bloggar ..där någon börjar med en ansats som introducerar ett tema ur en plågsam livs situation ..en stark dramatik ..fritt fall ..men som då jag läser texten inte avslöjar något alls av vad det kan handla om ..inte ens om det handlar om en relation som är svår heller om det handlar om arbete ,hem ,försörjning ,olycka..
ibland kan jag undra om det bara är ett tränings skrivande ..för att dramatisera ..få andras deltagande ..även m de inte vet för vad de ska bry sej ..ett alarm utan… behovsbeskrivning
Jag förs in i en känsla av tomhet i texten ..ungefär som inför kvällstidningsrubriker ..då man sen läser inuti är innehållet väldigt tunt .
MMm och är det en risk som också ligger inbakad i bloggandet?
rädslan och/eller förytligandet ..ett sånt skrivande ..vad ger det ?
Ja visst har man ju uttryckt sej på något sätt ..men för ju inte nån befrielse med sej varken för den som skriver eller den som läser
Är anonymitet en absolut förutsättning för öppenheten ..är det bara där som man kan våga kasta sej ut handlöst
.. liksom det på face book var väldigt många fler som var frejdigt öppna i början ..och nu tonat ner starkt ..ja förutom att det snarast blivit nån form av censur i vissa forum ..grupper migreras .. varför ??
det som skulle öppna kommunikation har i stället blivit ett geschäft .. radions ständiga uppmaningar hör av er via vår hemsida ..eller fb ochVAR kan man se att lyssnare får fram sina åsikter??? ..sr s fb kommentarfält är gömda ..sållas ..ingenv erkar ens sköta forum ..inga direkta inlägg går in !
vad är man rädd för? ..det kan väl inte räknas med att alla främst är ute för att sabba ?.. det går ju att sålla efteråt ..men för säkerhetens skull sabbar man genom att försvåra möjligheten att lätt nå fram för alla .. en public service ?+ linje..bara som ett exempel..
””**’ Ja jag blir inte klar med mina tankar i dag ..och kanske inte heller i morgon..eller nån annan dag 😉
Men nu lämnar jag det så här ..får fila på tankar och text igen ..nån gång ..får se var det hamnar till slut ..om det inte går vidare så har det iaf hamnat här ..och det är iaf nåt
..och inget mer personligt än det kan bli en sån här tidig fredag morgon ..en dag då jag är tvungen att konfronteras med mina syskons och släkts(som jag tycker ) instängANDE värderingar ,projektioner,konflikter och maktspel …
och inte alls är säker på att jag klarar det mötet så mycket bättre än jag gjorde då jag var ett beroende sårbart barn…nu är jag ju bara en sårbar vuxen ..skillnaden i år som gått och att jag inte behöver ha dem omkring mej jämt
Ingen aning varför den här låten dök upp just nu i mitt sinne ..men till min STORA förvåning visade den sej också vara en Hepstars produkt ..så ja nu får den va me här -..även om den inte direkt illustrerar eller anknyter till min text ..en annan gång ska jag försöka analysera den ..deras musik avslöjar otroligt mycket mer om den tidens självklara värderingar än vad jag kunde ana
..silat genom tids avståndet blir det tydligare vad som var kärnan ..iaf i tidens kvinnosyn,det man då kunde säja helt öppet ..hur mycket den nu ändrats i i vår tids’real life’ ..
”she is a sunny girl ,a real girl and no one can ..she is something that I… never needed …..the only simple reason she is mine..
ironin
she is domestic she is property ..reliable or always needed ..”
Undrar över mitt eget sätt att skriva här ?
Vad håller jag egentligen på med ?
Varför ..och hur skriver jag ?
Vad är det som driver mej
..en längtan efter ett
fritt
experimentellt
sätt att formulera
mej ?
En protest
mot alla de
stressinstängande krav
jag tidigare haft
på mej ?
*att skriva
strukturerat,
anpassat efter de formkrav.
med i förväg
förväntade
ämnen
teman .
som automatiskt finns
inom VARJE dischiplin ,
varje grupp ,
varje sammanhang
alltså kraven på anpassning
som finns
precis
och exakt
överallt.
ibland känner jag dem
komma krypande
också här
även om det rimligt vis
måste va inom mej själv
begränsningarna oftast
sitter
fast
.
alltså en längtan efter att
få /kunna
skriva fritt
Att bli inklämd i former som är för trånga
att själv gå med på att
tränga in sej
är ännu värre .
Och det har jag gjort
..frågan är om jag ens kan nåt annat
Superkänslig som jag är
inför andras förväntningar
Och vad händer då jag försöker
lyssna inåt?
..dyka mer i den där
malströmmen som
flyter på
..som en älv
inuti
mej själv
vågar jag
ens
speciellt ofta
göra det
..eg ?
fast jag vill ?
Jag som har levt
mitt liv läsande och beundrande
andras tankar
..vart har mitt eget tänkande tagit vägen
..har jag ens nåt
..känns det ibland som
jag kände att visst gav mej studietiden
en mängd mallar
orientering
nya möjligheter
men samtidigt
fanns hela tiden
de absoluta kraven
på
att det konsumerade
bildnings innehållet
studiematerialet
skulle hanteras enligt de redan färdigt fastslagna mallar
inom de ramar som varje lärare
bunden till sitt
lärosäte
sin kollegiegrupp
sitt universitet
hade att vakta på
dvs om jag ville ha ett bra betyg visste jag
vad
och
hur
jag skulle skriva
och tänka
och på så sätt blir det ju också
ett sätt att konsumera
inmundiga
eller
vaf..aff de
alltså ta in
mala igenom och producera
..det förväntade med
alldeles lagom.
egna ord .
…….forts
ahh så vaaad är det med mej ?
Vad vill jag ?
Ibland har jag ju inte ens den minsta aning om vad jag ska göra av mitt liv ,Annat än att jag nu vet om att jag måste anpassa mej efter min ork ..vilket jag inte fattat förut ..utan tagit ut mej tills jag blev helt slut .
Hur på vilket sätt jag ska förhålla mej till livet jag för att inte slita ut mej har jagännu inte lärt mej ..bara att dra ner på en del av det jag tidigare trodde att jag skulle/kunde orka med .
OCH så började jag skriva här för att HÄR skulle det rymmas ..ges utrymme till det där som finns inuti mej ,tankar ,känslor ,åsikter ,drömmar ..kort sagt en kanal för att låta den där medvetandeströmmen få flyta fram som annars legat där och bubblat på utan att jag brytt mej om den .
Ja jag har trott att jag brytt mej och tagit mej tid med att skriva ner drömmar,målat osv men då jag ser tillbaka är det väldigt lite tid och utrymme jag haft för den där inre fördjupningen .
I natt drömde jag att jag köpt en ny klocka ,som samtidigt var en klockradio ,jag lyssnade på den .Satt vid ett bord på en färja mellan Finland och Sverige ..hade en grön väska ..Jag gick ifrån bordet ett tag och då jag kom tillbaka hittade jag inte klockan ..den hade tystnat ….Då jag berättade om att den var borta för någon blev min röst så svag ..jag var helt hes ..kände vanmakten att knappt kunna göra mej hörd ..Då jag sen kom tillbaka till bordet och sökte igen i min väska började jag höra klockan och hittade den ..där var den igen !!
*en första association ..Min sotare ringde för nån dag sen frågade om jag ville ha sotat och hans röst var försvagad ..han hade svårt att prata ..nåt som han redan hade för flere månader sen då jag mötte honom på sjukhuset ..och det hade inte gått över .Han visste inte vad det var som orsakade hans heshet .
Jag bad honom hitta på ngt annat .. han är en superskicklig fotgraf .. skriva han som annars är en mycket social,pratsam ..trevlig person ..göra den där fotoboken nu eller bloggskriva Jag kände mej oroad över.. tror att han skulle behöva uttrycka sej på nåt annat sätt.
**jag har länge tänkt resa över till en av mina vänner men inte kommit iväg
***..Och jag har levt den största delen av mitt liv genom att resa så där emellan S.o F
Klockradio väckarklocka ..lyssnande ..visa ny tid ..vara på väg ..väckas ..berätta ..återfinna ..försvagad då jag skulle berätta ..ahh ja int ekan jag komma på vad den där bilden vill mej .Både klockan och jag själv tystnade ??Köpa hitta ,tappa bort och återfinna.
**här i drömmen hörde jag mej själv prata ..minns inte jag drömt så förut ..jag berättade om vad som hänt mej ..och fast rösten var svag kunde jag göra mej förstådd
Att jag ska ta mej samman och resa iväg ..precis nu .. jag fick det rådet av Aurora i går ..minns jag nu
..???
Hur kan jag skriva på utan att fastna i gamla anpassningsmallar eller krav.?Sånt som bara är från den där spontana strömmen som bubblar på ,som jag intuitivt kan ana .Jag behöver inte skriva för att visa fram mej på nåt speciellt sätt eller för att påverka i nån specill riktning .Det som jag vant mej att sålla bort som nåt flum ..som jag överlåtit till mitt undermedvetna att tugga på eller idissla.
Dessutomär jag uppväxt i en miljö ..en familj där endast det jag GÖR /gjorde ..för att hjälpa till räknades ..och så har det fortsatt att vara från deras sida .Vad jag tycker ,kan ,anser ,känner och vill är ingen av dem intresserade av .DET har jag förstått ocht.o.m accepterat Jag kan inte göra nåt åt det .
Men då jag själv märkte att också min dagbok också mest började handla om vad jag gjort ..tyckte jag att det började bli besvärande .Jag är glad att jag ändå fick en bagbok som 10-11 åring ,jag fick en vackert blå och min syser en röd ,md små lås på ..jag har ännu nyckeln kvar .Jag skrev på ,så lycklig då ..men snart började min syster och bror att läsa ..jag gömde den ..uppe på vinden i skräpiga garderober där ..under takbrädorna vid regnvattentanken .Köpte nya svarta vaxduks häften skrev vidare ..men var livrädd för att häftena skulle hamna i mina syskons händer .
Är det så fortfarande ? Ja på nåt sätt sitter det kvar .men då jag tittar i min a häften nu kan jag inte riktigt förstå VAD det var som skulle vara så farligt att de skulle läsa eller så hemligt ovanligt .Men det var ju det att för dem var allt ellr ATT jag skrev nåt de kunde vrida och vända till nåt retsamt ..nåt de kunde vända emot mej .Alltså FÖRVÄNTADE de sej att jag skulle skriva nåt ..som de lustfyllt kunde plåga mej med ..Eller ville de bara visa att jag inte kunde gömma nåt för dem ..att jag inte skulle tro att jag fick ha nåt ifred för dem ??
Glad att De dagböckerna har jag fortfarande kvar ..en av mina viktigaste skatter ..ibland hoppas jag att det här bloggskrivandet ska kunna glädja mej i framtiden på nåt liknnde sätt
Eller bar de själva på en massa hemliga ”farligheter” som de skulle ha skrivit ner ..och trodde att jag hade skrivit sånt ? eller om dem nåt ?
Ja inte vet jag och de skulle bara fnysa åt mej även om jag frågade i dag .
Jag kan för mitt liv inte förstå varför just jag hade eller har såna syskon ..eller är det så syskon oftast är ? Ja inte vet jag i alla fall har jag ju snare mött andra ..människor som känts som mina vänner ..vad hade det annars blivit av mej ?
Men det kan ha sin grund utifrån de här erfarenheterna ..att jag beslöt mej för att dela upp bloggskrivandet ..här skulle jag inte skriva om vad jag gör ,hur jag bor ,vad jag äter eller inte äter ..om fiskbullar eller lchf,om jag är tjoc eller smar ..om jag motionerar eller äter kakor ..tänkte jag
naturligtvis är det ingen absolut vägg ..emellan.. men ändå ..ungefär så
I Ett annat bloggförsök skulle jag skriva mer anpassligt ,en sån blogg som visar hur min trädgård ser ut och vad jag tänker GÖR lite så där lagom för dem som inte vill eller behöver min totala öppenhet .
Men det har hela tiden känts otillräckligt ..som om det finns en massa annat inom mej som vill fram
Då jag hittade det här huset ..önskar jag att jag skulle ha skrivit mer dagbok ..då skrev jag BARA om vad jag GJORDE men kanske levde jag i min dröm då ..jag hade hittat ett gammalt hus som jag så länge velat ha,med själ och hjärta.
((Tänk ettsånt patetiskt uttryck ..såna ord skulle mina syskon ha upptäckt nåt sånt ..vad jag skulle ha fått höra ))
Alltså lever nåt sånt här kvar i mej ..att jag måste skydda mej ..skilja på vad jag visar för vem ..men vem vet nån gång i framtidens vindlingar kommer jag kanske att våga koppla ihop mina olika versioner ,förena de olika synvinklarna ur/av/om
mitt liv
VARFÖR ÄR det så
att då JAG upplevt nåt positivt glädjande och vackert .
blir det värre efteråt
nåt mer att sakna och sörja
Idag känns det helt pest ..och jag har försökt fly från att ta itu med inte orkat med nåt vardagligt ..som ex.v att greja med ved ..för att få in den
eller städa ..allt sånt känns omöjligt
jag har suttit vid datorn och testat olika blogg utformningar tills jag blev alldeles Svimsig också av det.
***vill försöka skapa en blogg som jag kan ha mer öppet ..kanske kunna skicka en länk till min som på ..eller ..och som passar för att lämna öppen även för fb ,bekanta och öbor
då jag tränat mej här ett tag och vågat bara skriva på ..och fått en del vänlig uppmuntran .
* kanske jag kan sortera ..välja det som passar att lämna ut ..från mitt liv utan att det behöver vara så ultrapersonligt eller nära
men å andra sidan blir det tråkigare ..och svårare att skriva mer ytigt ..mindre spontant .
REDIGERINGSJOBB ..sortera ..rensa i svajiga formuleringar .
nåja jag får se hur jag klarar det
kanske nån av er som ibland läser här också stöter på mej i nån annan form ..hur gör jag då ??.
pestigt och trist just nu
utanför hörs muller från vägbygget ..även om jag är en bra bit ifrån
sten dumpningar och asfalt som krossas ..tur att jag inte bor ännu närmare
kommer mej inte iväg ut på cykeln
nu mot kvällen är det åter isande kallt
blogg som dagbok ?
hja men i skolan nu får barn redan lära sej att skriva blogg ..som INTE ska va som en dagbok
och sen alla som ska läsa som redan känner dem
lärare som kan kika in
alla andra som inte är deras vänner kan se allt ..ofta utan att kommentera eller uppmuntra ..
inte känns det som om det skulle vara optimalt bra
då blir det lätt liknande faceboook ett opersonligt anpassnings skrivande ..
usch vad jag egentligen hatar allt detta okänsliga likriktandet och tävlandet ..men så är det
överallt .
vilka författare och konstnärer skulle ha åstadkommit sina orginella berättelser och bilder om de från första stund hade haft en mängd tyckanden runt sej som slitit och rivit i deras inspiration
autenticitet,äkthet.det äkta jaget är det ens någon som använder de uttrycken ..ens längre
förutom en del terapeuter ..men inte ens alla såna gör det
coaching ..nån annan som ska leda ,styra ,tycka ,fixa till ..
till vad
en coach som tar betalt ..
förut var mentorskap nåt som gjordes uta ekonomisk vinning
då var det en tanke om att båda ger varandra något
nu är det tydligt vem som ger ÖVER och den som FÅR under ??
anpassning och lönsamhet som gäller i alla lägen.
.ja inte skulle det ha varit nåt bättre för mej att växa upp under de villkor som är nu
Det är väl ändå DÄRFÖR att jag inte orkar så mycket som jag blir extra beroende av att hela tiden hitta nåt som är lagom stimulerande ..utan att det tröttar ut mej för mycket
Svårt att välja ,går inte att veta i förväg hur det känns osv
.r
Jag har suttit och trasselsökt efter ett av mina första bloggförsök som jag inte mindes lösenordet till …det tog till o .m ett tag innan jag kom på att den skulle finnas med nånstans bokmärkt !!
en blogg jag själv bara övergav ..inte vågade fortsätta skriva i ..så kan det också bli 😉 ..medan jag kände det förfärligt då ab -blogg stället släcktes ner .
Tänk om jag hade bloggar sparade sen min barndom ..ungdom ?? Hur skulle det va ..undrar hur det blir för de som nu bloggskriver under sin tonårstid ?
Blir det för anpassat till vad som är coolt och tufft ..grupptrycksmodererat ?
Var det bättre med vanliga dagböcker ,som gömdes undan och var helt hemliga .Jag har en hel kista fylld av dagböcker ..men det är ändå sällan jag bläddrar i dem .
De första.. tidigaste känns som mina dyraste skatter !!
Dem har jag släpat med mej under alla flyttningar ,men de andra skulle lika gärna ha kunna vara bloggskrivna..om det hade varit möjligt .Min handstil blev bara slarvigare .Inte speciellt kul att läsa sånt som är rörigt och svårtydbart.
Men den där lilla bloggen som jag till slut om in på ..kändes redan speciell ..en gammal bloggermall ..som jag tyvärr blev tvungen att anpassa ..byta mall ..med de ny inställningarna .
Jag känner mej rädd att den fina ursprungskänslan ..upplevelsen blir sabbad ..och sånt är ju en förfärlig nackdel med bloggskrivande .
All den här tekniken som ständigt ändras ,hur kommer det att bli ..”är nånting gratis kan du vara säker på att det är DU som är varan ” säjs det ju
buhuij ..ska man alltså säkerhetskopiera och exportera ..ha fler kopior eller ..
Kan en blogg få /hålla sin speciella karaktär ..trots att man inte har såna grövre kategorier ämnesskillnader -medvetna ambitioner (som ex.v trädgårds eller mat-bloggar )undrar jag .
Och vad menar jag då ?
Ja jag menar om man låter skrivandet sej styras på ngt sätt inifrån sej självt ?
Förstår nån då vad jag menar ?..
Det skrivsätt jag vant mej vid här ..är det hur tänjbart som helst ?
Känns som om jag ramlat in i en speciell form ..vet inte ens om jag kan hoppa ur den;)
Eller om jag vill ?
jag har medvetet lagt mej på en viss nivå ..men skriver inte medvetet på ett sånt sätt där jag redan bestämt mej för att påverka i någon speciell riktning.
jag har alldeles för länge under mitt liv skrivit ämnes styrt ..alla uppsats –uppgifter ..där jag varit tvungen att använda mej av ett speciellt sätt att formulera mej..använda fackspråk inom de olika ämnesområdena ..universitets studier blir ju ett sätt att träna sej att tänka och skriva genom att visa att man kan använda sej av kursinnehållet
och jag tyckte att jag nästan berövades mitt personliga ..skrivsätt
Jag söker alltså att återknyta till ett personligt språk ..
Och det har jag kunnat göra genom att jag fått en viss sorts gensvar ..den där bloggen jag hittade i dag vågade jag inte ens ha öppen för andra att läsa .
Kanske det var avgörande ..att bara skriva själv där var trevligt men i längden ? Jag kanske experimenterar med den ..kan ändå vara ett stråk av min själ som rymdes där ..just i den formen..
.
jag sitter här och surar …otålig ,,till en morgonstjärna som skulle ha förtjänat ett helt annat svar
Ja jag sitter här och surar det kan ju verka
förfääärligt
..vilken bort skämd
typ jag är ,
”ingen kommer att tycka om mej ingen kommer att stå ut med mej om jag är så här”
((det där måste va min morsas röst som slår igenom alla åren och når ända fram in i mitt nu tillstånd !!!)
men borde kunna va nöjd ett tag ,tänker också jag
har jag så svårt med att bara sörja och låta det va så ..
att jag saknar
..stå ut med saknaden
men när jag började svara på en trevlig kommentar ..
SOM JAG TRODDE
ATT JAG
SKULLE KUNNA
SKRIVA NÅT TREVLIGT ORD TILLBAKA PÅ
blev det så här
INNAN
jag hade kunnat stoppa mej
kan jag stå för de här reaktionerna?
kan jag stå ut med mej själv ?
Jag kan väl inte redan ha blivit beroende av att ha en väv på gång ??
eller VAD är det med MEJ ?
Är det vår ..eller är jag bara så svår ?
ja det är härligt att få leva i en sån väv ett tag ..och härligt att få uppmuntrande ord från dej !!
men sen kastas man ju ut igen ..till nåt nytt ..som känns lika osäkert igen ..i går höll jag på och trädde trådar för att få varpen smalare ,jag ville testa väva några stolsryggs skydd ..snabbt komma in i nåt nytt lika spännande !!
men nej VAD det krånglade ..och jag stod envist kvar .. hela dagen kändes nollad ..och i dag har jag ont här och där av allt snett vridande och obekväma ställningar
Jag ville bara snabbt in i den där lyckliga känslan igen ..men NÄHH .. därifrån var jag utestängd ..det jag tidigare varit i var ju redan färdigt ..och nu vet jag inte VAD det blir ..ens OM det blir nåt mer bra bahh och buhh
Ahh Aurora varför ÄR livet så här krångligt ? Kan inte du svarapå det ?
Även om jag nu bara får vara här hemma själv med min katt och mina övriga besvär ..så är det ..ja det är väl bara så att jag måste kunna nöja mej med de korta stunderna av ..just nöjdhet och sen stå ut med resten .,
Men efter att ha fått tryggheten av att vila i en vävfärgslycka känns det ju för faziken värre !!
usch ..jag borde ju vara nöjd ..men jag känner mej övergiven ..av väven ..jaaa utslängd av …vävstolen 😉
bläkigt av den att svika mej så där !!
Just då jag börjat lita på att den kommer att finnas där för mej alltid !!
sorgligt så jag klagar ..men det är kanske för att allt det andra ,jag borde ta itu med och som jag inte vill ..som nu gör sej påmint ..
väven har varit som ett skydd ..en slöja emellan mej och det andra och nu har sjöjan dragits undan ..och det jag ser är en massa vardags stök och förpliktelser som blivit försummade under tiden jag suttit där och …frasat fram genom färgspelet..
Men det här blev ju ett helt blogginlägg i sej ..som jag inte skulle ha skrivit om inte du funnits här med din vänliga uppmärksamhet ..för det är egentligen positivt
fast det låter så negativt att jag kan få ner några ord på /omkring den här frustrationen
.just .efter ett skapande pass ..sorgligt som om jag reagerar starkare efter vävstols abstinens än efter de andra sätten jag brukar skapa på ..konstifikt ..Jag känner mej så omtumlad ..av att uppleva det ..nu sätter jag väl in det som ett blogginlägg ..kanske riktat till Aurora ..för det vet väl inte alla vem är ..bra de mest uppmärksamma ..och jag vet ju inte ens OM jag får kalla dej så ?
Jag vaknade dödstrött och med en vidrig meningslöshetskänsla ..sent ..ch så känns det ju så mycket senare nu med sommartid ..
Minns en drömbild P i en svart tröja sån där med krage .de heter nåt speciellt som jag inte minns just nu ..min blick i drömmen focuserade på en söm i tröjan som gått upp .
Alldeles svart färg minns jag bara att jag drömt om en gång tidigare och det var straxt innan ..dagen då min bror dog ..en svart lyftkrans arm var det och som om den kom rakt ut från ingenting eller ur himlen ,,luften
den här drömbilden får mej att bli rädd för att P ska ringa mej och vilja göra nåt åt min bil som står på hans gård ..jag skulle inte rka ta itu med det ..och måste be min son ..fast det vet jag ju inte om han kommer att hjälpa mej .
jag vill ju ha kvar bilen men men behöver inte använda den just nu ..huuu ..orkar inte med sånt stök ..men drömmen jkan ju handla om nåt helt annat ..att gå upp i sömmarna ..min irritation i går över vävstols krångligheter ..att starta nåt nytt
jag vill ju bara vara i fred och ha ett lugnt liv ..orkar ju inte med nåt annat
**men kanske måste jag ta och samla ihop mej ..dra fram min resväska ..dra iväg ..en kortare Påskresa vore väl bra..jag behöver nog omväxling ..vakna upp till en ny dag ..på ett annat ställe
hmmm ..den insikten kanske jag inte skulle ha kommit fram till om jag inte börjat med att ta upp mitt surande ..följt med det ett tag ..och fått en vänlig mening skriven av en morgonstjärna ..den kastade sitt ljus över mej så jag orkade gå in och titta på det som var mörkt i mej
då finns det hopp om att jag orkar ta mej iväg ..för vävningen håller mej inte kvar och inte våren heller.
Det kommer att bli kallare och jag kan mycket bra var borta ett tag ..dessutom fick jag ju ett samtal av A och jag är välkommen dit .. dit jag trott att jag skulle ha varit för länge sen .fler gånger under vintern .men inte kommit iväg ..vad det varit trögt
ch nu ska jag tröga mej iväg till affären ..nästan allt är slut av färskvarorna ..vill jag överleva måste jag ta mej iväg och hämta hem nåt att äta ,jag storknar av den här frysmaten.
lördags dröm ..undrar över den ,jag skriver ner annars kommer den ju att ligga bortglömd i mitt kladdhäfte ..oläsbart nedskriven i halvvaket tillstånd från ..då jag vaknde i morse,,kan ändå inte somna efter melodifestival Loreen vann skönt tyckte jag som gillade den bäst av alla redanfån början
och som bakat kakor halva dan ,varvat med solvtrådsträdandet (som trasslade sej mycket )
för att ha nåt gott med till R då vi skulle se MD -tävlingen tillsammans
dröm med tre bilder ;
jag var på väg ut från en gårdsplan ,vid en häck då en bil långsamt kom backande ..jag steg tillbaka och bilen körde framåt igen .märkte / såg de mej?
.sen kom den smygbackande GLED tyst och ultralångsamt igen ,kom fram ..förbi mej där jag stod avvaktande
jag såg den begie sufflett.en guldbeige lack ultraflott amerikanare mode -dyr ny -lyxmodell.ungdomar tonåringar ett gäng ?
jag såg den sen backa vidare och krympa bli mindre och mindre svänga upp mot andra sidan.. den motsatta sidan av vägen ,ut mot vägkanten ,mot några runda stenar ,kullerstenar uppradade i slänt mot en röd laduvägg
jag bara stod där kvar vid den gröna häcken och undrade hur det skulle gå
då lyftes
bakdelen som en svans u pp..av bilen för att den inte skulle ta i stenarna och
då var den plötsligt som en insektstjärt
också liten som en sån
eller som en leksaksbil
och de som satt inne i bilen trillade ur ,föll ut låg runtom på marken också de i miniformat miniatyrmänniskor,lekfullt ,nöjda glada
//(association lilleputtlandet Jonathan Swift ??han som blev fastbunden ..vem var det ?Min sons gråt då han såg den som barn..Gullivers resor ..han blir fastbunden vid marken..alltså här tvärtom..
men kan de där lilleputtarna bli farliga för mej som är ‘stor’ i den drömbilden?
underskattar jag vad de förkrympta människorna kan göra ..bara för att jag ser dem som de är ..genomskådar dem ??
