Category: inspiration


jag vaknar med en känsla av att nånting blev på hälft

i drömmen
stannade …mitt i ett skeende

nånting jag höll på att hyvla av

som att hyvla skivor av en ost..

jahh nånting blev så där
frustrerande

så som drömmar kan va..

vad är det som kommer att förändras

och hur ?

ja ja ingen aning
sånt är livet – allt förändras

vi som hörts varje dag
jag får se ..

bara att följa me

återvända till gamla vanor

rutiner har jag några kvar

miner eller

..kusiner

mina händer kändes domnade..javisst

i går kväll stickade jag

helt frenetiskt

och alltför länge

för att mina fingrar skulle må bra

för intensivt ..tydligen behövde jag det

landa i en allt är ändå ganska som vanligt
stickningstrygghet

på vilket sätt

är det annorlunda nu då nån vän blir kär än då jag var yngre tänker jag

ja men se när tonår men då var det knappt så nån berättade i ett tidigt skede

bara försvann och var upptagen tills det stabiliserades eller

tog slut

att bli förälskad är som att bli som uppslukad ..eller hur

känner mej klunsigt osäker på hur jag ska svara

det hände ju för någon månad sen senast …och hon var lyckligast i världen nån månad

och sen kraschade det

totalt skvisch ..skwosch plocsh

dosch ..

ja det är helt obeskrivbart

helt klart att den magnetistiska kraften bara tar ut sin rätt

på sitt sätt och

det går oftast med en raketfart omöjlig att hejda–

mm nåt vet jag ju

tänker på hur jag svarade ..det är jag osäker på

lycka till naturligtvis –och

nu kommer ändå frågan om hur väl känner vi varann egentligen

inte på den här punkten förståss ..det är via en zoom kurs ett år sen och med

massor av messenger samtal och text ,faktautbyte, drömmar ja en sällsynt öppen kontakt

om sånt som jag fördjupat mej i och inte hittat nån som varit intresserad ,kunnig och möjlig att dela sånt med

i närheten där jag nu bor

…nu ett samtal ..lyssna , infall impulser

pulserande liv

så mycke nytt avanserat ingen aning om jag gör rätt

nyanserat

I går ett stressigt uppvaknande ,en väns dotter ringer hela upplägget känns stressigt och manipulerande .
Jag lyckas låta mej dras med
Ännu en rugg och regndag

och jag väljer att vila .
Sov inte speciellt bra under natten .
vaken i timmar ,såg repris Tv första gången på hela sommaren..
gillade bonusfamiljens fortsättning ,
Kristina Lugn kultur ,
ett bra avsnitt på Babel.

ahh en sån morgon var det då jag började på det här inlägget

och det blev lämnat så

med de få raderna

det var för några veckor sen

ett stressfritt liv verkar som en avlägsen dröm

en naivitetside

som kommit nånstans ifrån och brukar upprepas

som en sorts tröst

nåt som måste få finnas

i ide världen

men kanske inte sen

plötsligt i kväll blev jag påmind om en tid i mitt liv ett ögonblicksminne som snappade sej fast .

Som visade mej att jag redan då hade startat min resa hem till mej

fast jag satt på bussen på väg bort från den lägenhet som VAR MITT enda HEM just då

jag bodde ju där , var det sex trappor upp på Terapivägen 5 eller 6 ,den siffran kan jag inte längre minnas .

MEN JA jag tar ett beslut just nu ..måste åka tillbaka dit till Flemingsberg

den första eller andra bostad jag hade då jag flyttat

otroligt modigt förstår jag just nu

som ensamstående med allt ansvar ,vilken styrka,allt planerande, Nytt jobb ,nytt land, nytt dagis ,bostad

och allt allt allt bara jag som bar och organiserade.

bad jag om hjälp skulle jag helt säkert ha fått mer ifrågasättande ,troligen så mycket att jag börjat tvivla på mej själv .

Kanske skulle jag ha kantrat och tappat balansen direkt ..men som tur var förstod jag sånt redan då.

hjälp såå mycke risker jag ser nu –sån tur att jag inte såg dem då

MEN NU

lovar mej själv att det får bli av ,jag vill se hur det är där nu —

men alltså då … jag satt där på bussen

och då jag hade varit helt själv nån vecka

min dotter var på besök hos sin far

jag var kvar .. allt det stressigaste nyorienterandet var över

och en sorts vardagslunkighet hade inträtt ..tidigt upp och sent i säng 2 1/2 timmes resväg till arbetet inne på Söder

alltså just på den punkten kunde väl någon ha givit mej ett gott råd

om hållbar planering ,rimlig tid för avkoppling ,tid för en hobby

nån kunde ha sagt att det skulle ha varit helt okej att ta det mer lugnt

efter att ha bott där och jobbat så några år

och visst reste jag bort till Cesilien var det ..Taormina

Men hade jag nånsin tid ens … för några tårar

på bussen någon av alla de gånger jag åkt samma väg kom det över mej en insikt

mest som ett konstaterande som måste ha varit på väg länge men inte nått fram till mitt medvetande

för jag ville inte veta om det ..orkade inte med tanken på fler omställningar..jag hade ju gjort den inställning som —

ja som vad

som låg inlagd för såå länge sen

grundlagd addad

daddad ..att det inte fanns nåt sånt som att inte orka

orka måste man om man ville få överleva

men just där och då på bussen öppnades en spricka rakt ner till kroppens överlevnadscentrum

just för att det varit lite lugnare en tid ..jag kände av stressbadet ,

jag jagade på som om jag själv var en stressmotor

nånting sa till mej att det skulle vara omöjligt i längden att hålla på så där

men vad skulle jag göra i stället

minns olika musikstycken från den tiden ..”nej jag är bara trött så oändligt trött

men jag är inte sjuk inte sjuk” just de orden gav en insikt och tröstade mej samtidigt

alltså vad kunde jag ändra på

flytta närmare jobbet ..javisst bil och stå i bostadskö

och jag flyttade

sen hände det nåt nytt ..

det var som förbytt

och bromsen slog på

inget mer nu … nånting tvingade sej på

Det var verkligen inte lätt då . …blev nyss påmind då nån berättade –

just i den stunden kunde jag ta det lätt ,vet att sånt går att ändra på och först kunde jag endast associera till min stressiga dag i stan i går då jag glömde äta nåt ,trodde att nåt skulle fixa sej lätt men tog såå mycket mer krafter ,energi, engagemang och tid . Jag kom Plötsligt till en utmattningsgräns ,en nivå jag knappt längre kan förstå .Hur kan det komma sej går dispositionen aldrig ur ..ränder och tänder sitter kvar hela livet

är det inte någon annan som ställer de hårda kraven på mej så ser jag till att göra det själv på ett eller annat sätt ..de är det enda sätt jag lärt mej att det får vara att jag måste svara –ingen annan kan förklara .Kan jag lyssna nu ?Jag är inte helt säker ,risken finns ,lever kvar i mej som en larv som passar på att nosa sej fram till varje skarv där min själ är hoplimmad .Nånting som inte tål nåt slarv ..särskilt inte på nåt sånt som är blånat .MED BLÅmärken är det på det sättet ,de sitter kvar även om ingen märker dem ..och de behöver sin speciella hänsyn och omsorg för att inte börja värka igen .,

vaken tidigt

jag gör kaffe och rostar bröd ..så bra att jag tog ut nåt ur frysen

ur frysen jaa och jag tänker på mitt projekt som legat nerfryst över hela sommaren

javisst för stort för att få gjort på en gång ..jag vill somna om ,men det händer inte såå..

vad vill jag använda den extra tiden till?
Fortsätta med det jag gjorde tidigt i går känns lite kufiskt..

överambitiöst

det är mörkt ännu ,

nattkänsla
alldeles för tidigt att fortsätta med mitt stök och

ommöbleringsprojek som jag startade på våren ..

rörigheten omöjligheten har stått å väntat
på nästa steg
Är det nu en vecka sen jag fick hjälp med det jag inte kunde klara själv .

Upplever det nu som om det suttit kvar inuti min kropp nånstans

känns nästan som ett svek

eller hinder .nån sorts kroppsligt fysiskt förstelnat kaos

så skönt då det började röra på sej … äntligen

jag kunde fortsätta låta förändringen gå vidare

även efter hjälpen har ändå varje ny ide känts omöjligt ..inte just i dag uppskjutandet fortsatte

för tungt känslan too much

ända tills jag drömde om den där tungkänslan en morgon ..först då greppade jag tag om dammsugaren, lyfte kläderna ur hyllan och flyttade den…hela tiden förvånad att det funkade .och så bra jag mådde efter att ha vågat chansa och dra igång .

men så gick några dagar igen då min energi och uppmärksamhet upptogs av annat.

alltså är det nåt extra känslomässigt .undermedvetet som hakar tag , hänger sej fast ,ligger på släp, draggar ,..ligger förankrat ,begravt eller vad ?
i går blev det möjligt att flytta den för stora kistan ,min morfars mors kista ,henne som jag fått mitt namn ifrån . den som jag samlat en massa småsaker i ,prydnads och minnesgrejs och som stått omöjligt och hindrande ..tjockat till det

omöjligt och obekvämt placerad alldeles för trångt och otrevligt i bokhyllehörnan – gjort det svårt att komma åt böcker och pärmar

jag kan bara få veta det genom att dyka ner i ta nya tag och låta det utvecklas veckla ut sej medan jag lyfter ,flyttar och testar vad som passar var.

det här funkar inte genom att först tänka ut måste testas i praktiken.

Det som funkar visar på nästa steg. jag kan inte minnas att nån av mina tidigare om möbleringar så tydligt har nån sorts egen agenda kräver en speciella uppmärksamhet .

som om det inte heller funkar att skynda på ,

rafsa mej igenom

Gråter till den bilden

Gråter ..
och vet att den i dag kommer att lösa ut ett hav av tårar
Jag är bara en av alla ..

som tårberörs ..

vad är det som
världen behöver

behövs just nu
förmågan att gråta
Och behovet av att få göra det tillsammans
Tänker över
allt annat
som exponeras ,demonstreras ,

corrumperas ,

konsumeras ,exerceras, basuneras ut

I am a mother. I am a bereaved mother. My child died, and this is my reluctant path. It is not a path of my choice, but it is a path I must walk mindfully and with intention. It is a journey through the darkest night of my soul and it will take time to wind through the places that scare me.Every cell in my body aches and longs to be with my beloved child. On days when grief is loud, I may be impatient, distracted, frustrated, and unfocused. I may get angry more easily, or I may seem hopeless. I will shed many, many, many tears. I won’t smile as often as my old self. Smiling hurts now. Most everything hurts some days, even breathing.But please, just sit beside me.Say nothing.Do not offer a cure.Or a pill, or a word, or a potion.Witness my suffering and don’t turn away from me.Please be gentle with me.And I will try to be gentle with me too.I will not ever ”get over” my child’s death so please don’t urge me down that path.Even on days when grief is quiescent, when it isn’t standing loudly in the foreground, even on days when I am even able to smile again, the pain is just beneath the surface.There are days when I still feel paralyzed. My chest feels the sinking weight of my child’s absence and, sometimes, I feel as if I will explode from the grief.Losing my child affects me in so many ways: as a woman, a mother, a human being. It affects every aspect of me: spiritually, physically, mentally, and emotionally. There are days when I barely recognize myself in the mirror anymore.Grief is as personal to me as my fingerprint. Don’t tell me how I should or shouldn’t be grieving or that I should or shouldn’t “feel better by now.” Don’t tell me what’s right or wrong. I’m doing it my way, in my time. If I am to survive this, I must do what is best for me.My understanding of life will change and a different meaning of life will slowly evolve. What I knew to be true or absolute or real or fair about the world has been challenged so I’m finding my way, moment-to-moment in this new place. Things that once seemed important to me are barely thoughts any longer. I notice life’s suffering more- hungry children, the homeless and the destitute, a mother’s harsh voice toward her young child- or an elderly person struggling with the door. There are so many things about the world which I now struggle to understand: Why do children die? There are some questions, I’ve learned, which are simply unanswerable.So please don’t tell me that “ God has a plan ” for me. This, my friend, is between me and my God. Those platitudes slip far too easily from the mouths of those who tuck their own child into a safe, warm bed at night: Can you begin to imagine your own child, flesh of your flesh, lying lifeless in a casket, when “goodbye” means you’ll never see them on this Earth again? Grieving mothers- and fathers- and grandparents- and siblings won’t wake up one day with everything ’okay’ and life back to normal. I have a new normal now.As time passes, I may gain gifts, and treasures, and insights but anything gained was too high a cost when compared to what was lost. Perhaps, one day, when I am very, very old, I will say that time has truly helped to heal my broken heart. But always remember that not a second of any minute of any hour of any day passes when I am not aware of the presence of my child’s absence, no matter how many years lurk over my shoulder, don’t forget that I have another one, another child, whose absence, like the sky, is spread over everything as C.S. Lewis said.My child may have died; but my love – and my motherhood – never will.“For Grieving Mothers” Wonderfully written by Dr. Joanne Cacciatore

En drömgåva

åkerLapp …jag ser en åker med gräs som är skördat en gång men nu är klart att betas igen . Mat finns för några djur .Gräset är höstfriskt grönt ännu och de gula stånga är inte dominerande.

överraskad tacksam och glad känner jag mej då jag vaknar ..hoppfull.en generös drömgåva .Precis vad jag behöver en plats för husbilen att stå på. Senare associationer Stinasboktitel Åkerns Hunger ..hennes mobb bok Om ,den svåra tiden. Om Jokern” kunde inte också Jokern förstå att det finns andra leenden än det beräknande” och jag var där på samma plats ,i samma skola ,gick omkring där i korridorerna .Men fick förståss inte veta vad som SAS bakom stängda dörrar .Minns Jokerns sätt att pejla av kolla stämningen..anta fördelaktiga positioner .Snabb till att le på ”rätt ” ställe åt rätt person som kunde urskiljas vara med i kampen om status och prestige .
Jag tränarLite Aktiv Imagination
en annan trekantig bild som Då någon försiktigt drar svål från en julskinka .
Stillar de otålighet som Alltid följer med de svårtolkade bilderna ..Jag påminner mej om :det ÄR inte tolka jag ska göra heller .
Jag ska uppskatta tillbringa tid med att dialogisera

Och aktivt imaginisera .
Men det är tydligt ett motstånd där ,en dörr ytterligare som behöver öppnas
tarvar Sekund sekund av uppmärksamhet och lugn ,jag lyckas uppbåda .
Men vill direkt stiga upp och förströ mej med nåt ..gurkorna ex.v är det inte fler dagar sen jag kollade upp dem ,det har ju varit regn ett riktigt häll och störtregn som dånat över mitt tak.
Gräset har börjat repa sej här i trädgården och nya strån står upp friskt gröna precis som i drömmen.Jag har ju redan lyssnat på en podd …

Bbhttps://youtu.be/6hBLHkmBKDg
Led Zeppelin. Stairway to heaven
mitt minne tar genast ett kliv över tiden och placerar mej i den där lusten att att skrika busa och stampa ..Jomen visst har jag varit sån också .De här killarna shamaniserar en hel generations protestlust

sån tur jag stötte på dem i dag så det inte behöver
bli en vag dag med en diffus
Ström av tankar och infall
Som bara rullar på ..
Nej här blev det ett hopp och dopp rakt ner i minnesfloden
Absolut också jag längtade efter att skrika ,busa ,hoppa och sparka loss där hemma i barndomshuset och här skriks det som för en hel generation 70 tal

1972 shamanistiska skrik för alla dem som själva inte fått det utrymmet ,inte vågat eller till o med inte kommit på tanken Att det skulle kännas skönt att få ta i så där.
Det känns som om det finns en ny nyans av tydlighet i minnet .Som om lyssnandet på den här låten ..det bandet skrapade av nån sorts dammlager som lagt sej över minnesbilderna och försvagat dem .

Aha och visst lyssnade vi till durrlig musik ,visst fanns de där lite vilda också före 70 talet .
Ända då jag var riktigt liten men det minns jag inte orden till

En melodislinga endast trallalapp trilitt triludi ..

Jag skulle vilja skriva lite löst och fritt i dag men känner mej inte riktigt inspirerad. Och vad kan det då handla om ?Tja jag tror faktiskt att det är så att jag just då håller på med nån sorts sortering att kritiker filtret har fallit ner Redan och ambivalensen har tagit över .Nåt måste bli på ett sätt och inte så osv En inre monolog eller dialog pågår och kämpar ända nere på det halv eller helomedvetna planen.

Jag råkar tänka på en text jag skrev i ett forum ..minns att jag just då var eldigt engagerad ..läser och fastnar vid Tranströmers rader som jag också citerade där medan jag ännu hoppades att det skulle bli en plats där människor frimodigt berättade kommenterade och inte bara förmedlade några nödvändiga fakta med månaders mellanrum..

och jag trodde att jag kunde. Påverka ..Ändra
men jag kan ju märka att jag trasslar in mej ..skriver otydligt ,vågar inte konfrontera Skarpt och asset ..alltså Är det som om jag själv har nån gammal tung mantel över mej ..nåt rinner ut över språket ,nåt tråk

Hittar ett långt citat utdrag ur Vilda torget och jag undrar över skillnaden

med en dramatisk svartvit draperad staty
finns ett utdrag ur Det VILDA TORGET av Tomas Tranströmmer

Hur kan vi ha en levande Drömdialog här i forumet ?

en önskan inför det nya året …jag reflekterar förundras över olikheterna i uttryck mellan Sven H sinre energiladdade bilder och Thomas Tranströmmers ordval som här rör sej mer på ytan och beskriver hur det kan kännas då man närmar sej gränslandet ..öppningarna inåt till drömvärlden .Sven H önskade ett samtal ..frågar är det ok ?

lite som om ber han om tillåtelse ( även om han är både präst ,terapeut och hedersmedlem i DGF )då han använder sej av ett mer andligt religiöst Laddat ordval när han berättar om sina djupaste mest berörande dröm upplevelser.📚

Fyra miljarder människor på jorden.

Och alla sover, alla drömmer.

I varje dröm trängs ansikten och kroppar – de drömda

människorna är fler än vi.

Men de tar ingen plats….

Det händer att du somnar på teatern.

Mitt under pjäsen sjunker ögonlocken.

En kort stunds dubbelexponering: scenen där framme överflyglas av en dröm.

Sen finns det ingen scen mer, den är du.

Teatern i det ärliga djupet!

Mysteriet med den överansträngde teaterdirektören!

De ständiga nyinstuderingarna ….Ett sovrum. Det är natt.Den mörka himlen flyter genom rummet, Den bok som någon somnade ifrånär fortfarande uppslagenoch ligger skadskjuten på sängkanten.

Den sovandes ögon rör sig,de följer den bokstavslösa texteni en annan bok -illuminerad, ålderdomlig, snabb.

En hisnande commedia som präntas innanför ögonlockens klostermurar.Ett enda exemplar. Det finns just nu!

I morgon är alltsammans utstruket.

Mysteriet med det stora slöseriet! Utplåningen… Som när turisten hejdasav misstänksamma män i uniform _de öppnar kameran, rullar ur hans film och låter solen döda bilderna:så mörkläggs drömmarna av dagens ljus.

Utplånat eller bara osynligt?Det finns ett utom-synhåll-drömmande som alltid pågår.

Ljus för andra ögon.En zon där krypande tankar lär sig gå.

Ansikten och gestalter omgrupperas.Vi rör oss på en gata, bland människori solgasset.Men lika många eller flersom vi inte serfinns inne i de mörka byggnadersom reser sig på de båda sidorna.Ibland går någon av dem fram till fönstret och kastar en blick ner på oss.

Tomas Tranströmer ”Det vilda torget”


Jag tänker att det är inte nåt stort jag behöver göra varje dag ..nåt litet Är lika bra men ta en stund varje dA

Ser den här gruppdiskussionen 0gEhttps://youtu.be/FHX0CN3C0gE

vilket leder till att jag söker upp filmen https://youtu.be/APG1upS8LDwhttps://youtu.be/APG1upS8LDw
vilar och fördjupar mej ett tag .Undrar hur Mari Louise V Franz och de andra Jungianerna lyckas hitta de olika begreppen . Animus anima,Puer puella ..skuggan osv

Så blandas mina dagar

Ett oändligt antal intryck och upplevelser, händelser av olika känslomässiga slag ..ibland samtidigt eller så tätt inpå varann att de överlappar och går in i varandra .Så som De olika garntrådarna då jag ivrigt virkar / stickar med många olika färger .
Att spontant skriva på känns som då jag reder ut trassligt garn ,sorterar ut olika trådar och återkopplar dem med sina nystan . Till vissa trådar finns Det inte längre några nystan kvar ,och då vet jag det, den får hamna i ett annat sammanhang för ett senare överlopps garn projekt .

Är det också så med det jag lyckas beskriva

Rade ..Varför ”duger ” inte de helt vardagliga orden längre ..varför blir jag trött på vissa formuleringar ? Om jag läser dem hos någon Annan kan jag till o med känna mej pinsamt berörd ,generad över dem .
Får bilden av ett försummat akvarium ,som stått utan syrepump på

där fiskarna simmar omkring stelt stilla som i en allt för stark algdimma

.liksom över mej själv ..borde jag inte skriva mer kallt

resolut framförallt ,snabbt ,rappt och knappt !
tja den Det hör till ett långt nystan av associationer

med rester

rötter grenar jaa ett helt träd Och den sortens träd som

Är såna som enterna i Tolkiens värld

som börjar röra sej och gå i riktning mot det som behöver åtgärdas .

..ja hur car det där i striden mot Orscherna

med alverna,dvärgarna och alla de andra sagofigurerna som ändå står för nånting olika fenomen som vi kan känna igen ,hitta spår av också i allas vår vardagliga värld
men vad vem kan tolka de mångtydiga metaforerna ,fantasin och symbolerna..iaf tycker inte jag att filmatiseringarna klargör något djupskikt

träden är Allvarliga och så mycket mer trovärdiga än allt det där vapenskramlet som dominerar i filmerna.

** då jag sitter på trappan och ser på katten som äter Och knastrar i sej den torra kattmaten räknar jag mina stora träd på tomten oj över tio grova stammar. Kronorna vajar och kastar med sina grenar i dagens vind .

och jag försöker ta itu med dagens disk ,plock och städning

göra en liten insats ,vila sen ,läsa Joenpelto klar ,lite mer Marcel Proust kanske ..våga glänta på det oundvikliga I dagens krav

återkomma till det prekära kanske behöver jag också gräva
en liten stund med spaden

på Nån av de platser jag tänkt att behöver ..javisst dagliljorna de som behöver delas

planteras, flyttas

OOM jag skulle låtsas att jag är en av dem
som kom med på Bob Hanssons skrivarkurs ..
vad skulle jag skriva då ?

hur ?

skulle jag inte vara alltför påverkbar

tappa bort mej själv

skulle spontaniteten stanna av

trådarna inåt kapas

ja såna frågor väcker det just nu i mej o

alltså som om jag var en av dem

Sån ..som vågat söka
mej dej

Sej dit

varför känns det mer naket att skriva spontant

är att ex.v berätta en dröm och associera ,bearbeta den tillsammans med andra i en grupp.

skulle textskrivandet också kunna kännas så om jag blir mer van att dela det i en grupp ?

skulle det automatiskt växa fram ett skydd som gjorde att jag skulle stå ut med hur Nån annan reagerar ,kritiserar eller agerar utifrån sin kontext på vad jag delat ..

utan att bli för upprörd ,Sårad tvivla på mej själv ,eller kanske till o med börja gömma mej bakom orden

äsch jag orkar inte fördjupa mej i de frågorna ..de får besvara sej själva

Jag har väl ett eget liv ..utanför det och innanför något annat

att de livssammanhang jag befunnit mej i växlar är ofrånkomligt sånt é livet

Någon jag vant mej att är som en del av mej har långsamt växt vidare. Satt punkt för det som var vårt liv då sen och nu ..och där står jag och behöver ta reda på var mina bor ders är nu .Ännu är mina gränser öppna .. jag vet inte säkert vad som finns kvar och hur länge .Det är för mej att undersöka ..besöka den gränszonen nu och då ,va uppmärksam på då den kräver sin tid och plats .Långsamheten är en del av processens lagar ..så funkar det .Allt kan inte ske på en gång i det inre livet . Trots att det i den yttre dimensionen ser ut att ha hänt endast i ett visst ögonblick ..ögon blickliga krockar .Allt som föregått finns där samlat ..nånstans

Det finns både och då och nutid ..båda samtidigt

Dialektiska processer..både och det ena utesluter inte det andra..en intervju i går som jag lyssnade På känns som en betydelsefull pusselbit att påminna mej om.Ändå finns det nånting inom mej som lyfter fram och lyser på framkallar och förtydligar nåt före något annat.Jag kikar på texten jag snabbt rafsade ner halvt i sömnen . Det har redan gått någon timme sen dess ..och mina känslor har ändrats !, så snabbt !

.Jag vill inte längre använd just de orden ,inte uttrycka mej precis så där .Åhh så

jag ser att jag citerat en rad ur min mormors favoritpsalm

”Varje dags bekymmer ..”
mormor och psalm

om jag nu skrev för att göra min blogg mer läsvärd skulle jag inte

aldrig

hur vågar

Jag

ens nämna såna ord som i nutidsforsens snabbhet snarast skulle sej som att kasta tunga stenar i syfte att stänga av flödet ,tidens ström ,stoppa upp intresset och ordflödet

Tja för att jag renskriver här de nästa helt oläsliga ord jag kastade ner i ett häfte just då jag vaknade och det pågick en ordström inuti mej Som jag ville ta vara på

Alltså renskriver …i syfte att ha en text möjlig att läsa ..och jag fattar att det inte blir Samma sak ..som om det medvetandetillstånd jag befinner mej i

just då jag vaknat skiljer sej ..ja lite skrämmande mycke
ifrån där jag är nu ..några timmar efteråt .

Ahh Och dessutom att läsa ..andra gången Gå igenom en text BLIR ju nödvändigt som att läsa med andra ögon bedömande ..värderande .Den där Lilla sömnvakna jag som klottrade ner de just då så viktiga betydelsefulla orden .Såna som jag vill ta vara på varje dag möter nu mitt dagsmedvetandes mer tuffa blasé inställning

Men om jag dröjer mej kvar en stund så minns jag känslan av att det handlade om vad jag BAR på i dag vad som var dagens uppgift ,om den var tung ..”varje dags bekymmer vill han bära , han som heter båda kraft och råd” ja så löd mormors orden då hon sjöng och samtidigt ville hon tror ..tänker jag nu berätta för lilla mej att det fanns svåra saker i livet som kunde hända hennes lilla julängel också sen ute i det stora oskyddade livet där mormor inte längre fanns med och kunde hjälpa å trösta. .Och hon berättade varifrån hur hon själv tröstade och hjälpte sej själv att orka med De svåra dagarna.

och att skriva om det känns omöjligt dammigt oläsligt utnött dött sentimentalt Det måste omskrivas i Nån sorts nutids språk ..som inte skär sej så och förblöder ..repas up

mot den vassa snabba nutidsfartens ord

som endast verkar ha tålamod med Nån sorts deckarfarts prosa av hot ,hets ,stress,mord

och varför får jag en sån bild av ett unket orensat akvarium där fiskar

simmar i grumligt vatten

jo o men det är nödvändigt atthitta nya sätt att yttrycka ..samma värdefulla upp,evelse

hur hålla upplevelsen levande

jag vaknar med Gösta Linderhoms visa Å då förstår jag plötsligt allt

vingarna brister å vill ut …stjärnljus

Jag vaknar upp i min egen säng i min egen livslånga blues Då blir jag fri …i orden

han vaknar upp ur en dröm

Jag sökte fram ett äldre foto på mej själv För Nån dag sen ,ett foto där jag är yngre .
Ett av de få jag tyckte om redan då det just var taget .I dag började jag undra över just det uttrycket i mitt ansikte ,så olika sidor foton kan spegla .Jag känner att på det fotot är jag mej själv och förefaller helt obesvärad av kameran . Och därför känns den bilden så bra att få se ..nånting subtilt ,taget i en alldeles speciell stämning .
Och så vaknade jag

idag med den bilden framme i medvetandets Uppärksamhets prioriterings urval ..
visst är det lite trevligt att få testa ord hämtade från andra sammanhang

blanda ihop lite special ord men enklare vardagsuttryck
svåra o långrandiga ord med lätta och flyktiga
akademiska med anemiska en sorts skaka om i ordburken , blanda

ord från olika förklaringsmodeller ,tankesystem,

hoppa lite hit å dit ,associera …pluttrificera
plutarficosa Filosofi med Spinoza
absurdistisk surrealistisk poesi

pratspråk ,kattspråk och skrattspråk

byråkratiska ,teknologiska med poetiska ..nJaäe kanske inte ändå

inte så Men visst behöver jag känna mej fri då jag skriver inte

gå lydigt breve i nåns ledband .. ändå får det inte bli för rörigt ..
men rörligt Fånga nåt av allt det som händer i mitt liv

Spegla sånt som pågår inom mej
spegla livstrådens vindlingar

kort sagt leka lite

undrande repertoar
Jag har fortsatt att läsa Eeva Joenpelto
Tänker på att
Mitt skrivande Också varierar otroligt ..så olika lust till att testa ord och kombinationer ..formuleringar

visst vill jag låta dem hoppa lite hit å dit

som en häst som hopar över sina skaklar .. (går det förresten ,jag menar för en häst att hoppa över sina skaklar ? ) ja jag vet inte

men visst är det också så att ord har sina speciella skaklar.
ord Att användas här men inte där

i vilket syfte ..redan det avgränsar och pekar ut en viss betydelse en riktning

av vem

till vad

och i vilka sammanhang
men ändå

lite lättare är det att hoppa på med ord och vända dem att peka lite hit eller dit

vissa av dem har ju tillomed fler betydelser

tja att låta orden gro så som de kommer blir väl som ett grönsaksland där ingen rensat

där allt har fått stå och tävla med varann
de starkaste vinner och tar solen ,näringen och utrymmet
Tja men man kan rensa efteråt
också

i ordströmmar

Omönstergillt

Sticka, virka, kroka, fixa, trixa – utan mönster.

Transformelle

You're always one decision away from a totally different life

Stickkontakt

En podcast om garn och stickning med Lina, Josefine och Madelene.

AesthesiaMag

French magazine - art & visual culture

WTF? (Where's the faith?)

A blog of comfort during crisis

Backyard Therapy--Live blissed-out, not stressed-out

Rejigger your life to elevate experiences over things

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Kreativ text, annorlundaskap, dikter, bipolaritet, Aspergers syndrom, samhällsdebatt

Mitt eremitage

En ofrivillig eremits dagbok

Mike Coen's Journey

Supporting Meg's Children Nepal

Husmors Nyckelknippa

Familjens hjärta ligger i händerna på den som sköter hemmet

* Agnetha * , med rätt att tycka !!!!!!

Det är bara att bryta ihop och gå vidare !

Birgitta Höglunds mat

Naturligt god mat att njuta av

henrika lax

konst, kurser i kreativ problemlösning, bild, ljud och gregoriansk sång

Philadelphia Association of Jungian Analysts Blog

Jungian Insights That Make A Difference

After Narcissistic Abuse

There is Light, Life & Love

1000's of roots

Designing and tending regenerative systems of life for the next generation and beyond.

Healing From Complex Trauma & PTSD/CPTSD

A journey to healing from complex trauma.

Homegrown Garden

Katrina’s Allotment Diary

Patientmakt

Patient CV

Higher Density Blog

Love Is Always The Answer

ögonblick

shit happens

mobbning och psykisk ohälsa bland unga

Stöd och information om mobbning kring rättigheter och skyldigheter

Inspiration, kreativitet och tips i gamla och nya tider

design, inspiration, kreativitet, mat, böcker, hemmafix, inredning, stil, vintage, second hand,

Norrländskt helt enkelt

Inspireras av det goda Norrbotten har att erbjuda kropp och själ

ivartland

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Stadsodlarna Västeras

This WordPress.com site is the bee's knees

Kristinas oas

en blogg om vår trädgård ~ en klimatsmart grön oas

Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Relevant kyrka

En blogg om Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Sofias Lantliv

Husbyggnation, inredning, trädgård och sånt som hör landet till

gimzan

What you give is what you get!

Mat för alla

Recept som passar alla

Trädgård på djupet

Åsa Langefors & Monika Norrby

skaperskan

Livet, glädjen och konsten