Category: skrivmeditationer


Igår såg jag en hackspett flyga fram till stararnas holk och sen krypa in i den ..bosatte den sej där ? eller har den bott där länge?

I dag har jag suttit  på trappan ,för att se hur länge den jobbar innan den flyger in och värmer sej igen

ja jag vet den har ju ingen kakelugns ,eller jordvärme,inte ens en sån där värmepump installerad ännu där i holken.Jag ryser ,sitter och undrar hur kallt det kan vara där inne ..och om stararna städat innan de flaxade iväg..finns det nåt dun kvar .Är det genom att burra upp fjädrarna som hackspettr värmer sej och överlever i vinterns köldtoppar ?+

Stararna har ju inte brytt sej om att vinterbona sin holk.Dom gillar ju den som den är sommarholk duger för stararnas folk..

kikat och lyssnat medan   hackspettet/n knattrat med näbben mot barken i mina största aspar..och askar.

Undrar om den såg mej? Den höll sej mest dold bakom några knotiga grenar, jag såg den röda fläcken ..och delar av den svartvita fjäderdräkten

I samma ögonblick som jag skriver den raden ,dyker ett minne upp från en morgon för länge sen .Jag bodde i Stockholm i min lilla etta tre trappor upp .En lördag då jag var på väg till min bildterapikurs .Kikade ut på mitt fågelbord och fick se en hackspett där precis utanför fönsterrutan och blev glad .Tog bilden med mej till kursen alltså som en inre bild ..minns att det blev en annan dimensin ,en annan känsla den gången i mitt målande ..en mening i min kommentar  då vi samtalade om bilderna i gruppen efteråt ..”där också hackspetten får vara med ”

Det finns ju en mängd olika tolknngs möjligheter , men just nu tänker jag på att det kunde vara en av de första gångerna jag tog in en glimt av min uppväxt ,den naturnärhet jag var en del av som barn ..nåt av det mest positiva med att växa upp på en liten ö i en utskärgård  och kunde släppa in det i mitt liv.. i mitt medvetande

som just i den livsperioden var helt infiltrerat ,invaderat och upptaget av att ta in världen i Storstadsmiljön

Hade jag gått för långt i min anpassnings iver    ?? var det då dags att ha tid för mina ursprungs erfarenheter att få ta plats  ..tycker och tror nu att det var en av de viktigaste vändpunkterna  ..i mitt liv..

Av lika stor betydelse som det var att åka ut i den ”stora världen” är /var  resan tillbaka ..och inåt .

en näbbfärgad text

undrar en del  över den här fågelbildens uttryck ,,sképtisk och skärskådande blick –;) 

nästan misstänksam ??

men inte elak ..väl??

mm nån sorts rovdjurss instinkt

vet inte varför jag behöver hans sällskap ..ännu ett tag

jo för det har nåt med mod och att våga att göra

Ibland känner jag t jag hittar ord som lättar ..skriver på en sån nivå ..att det blir NÅN sorts skapande förlösande

men bara ibland och då ,måste det vara mer på ett lekfullt sätt

ahh nu syns inget alls då jag skriver med den här ljusgula

mormors gård

Hemma igen med några nyinköpta saker .. trevligt .

Väderrapporten har 3 minusgrader men utnför min dörr står termometern på- 8-9

började min dag med en redlig fukost ,en smörgås med den goda  rökta laxen ..för att hålla kvar en del av känslan från resan .Ser att den syltburk jag köpte och trodde var hjortron… i stället är havtorns sylt/marmelad ;9  nåja den var minst lika god tillsammans med den turkiska yougurten.

Jag kan köpa en hjortronsyltburk här ..det skulle va tillsammans med den speciella ostkakan + grädde och gräddat i ugn..får nu se vilken dag jag ska testa att göra i ordning  den delikatessen .

Snöpromenad ,den vanliga sträckan …nåt brev från pensionsförs bolag som jag inte vågar ,orkar… saknar mod att öppna .Lägger det åt sidan ,utan att hämta glasögonen.

i stället går jag iväg iklädd lager på lager och med stavar hem till A ..hon hade betalt en del från sitt kontokort  ..då inte min bank fanns i området där vi var  i går ..

och vi fortsätter på våra påbörjade ,eller löst hängande  samtalstrådar från i går  ,dricker nån kopp kaffe och jag visar hur den enkla patentstickningen …funkar

sen direkt till ..nej skyndar mej via hem för att i a f  hinna me lite läppstift och mascara.. utseende – förbättringar  innan jag går iväg till RK  styrelse mötet

Med ny ordförande det blir mycket trevligare i år tror jag ,lättsammare möten, levande samtal ..öppet för förnyelse  ..jag blir vald till mötets sekreterare ..

skrev rent direkt då jag kom hem och har nyss sänt iväg det renskrivna protokollet till ordf för utskrift

förvånande nog kunde jag få iväg det…

få det gjort

…å snabbt  iväg ..

**’ nu kan jag återgå till att drömma om  ..minnesbilder uppväckta i går kväll då vi körde via mormors by.. den lilla slingrande landsvägen … genom byn ,på den lllla ön där min mormors gamla hus ligger  sovande i vinter kylans kvälls skymning

förbi rian

 stora stenen

där jag åskrädd

skyndade förbi

den gången då jag plockat

liljekonvaljer till mormor ..

förbi bästa varmaste smultronkullen

..önskar verkligen att nån skulle få det huset att leva upp igen.

en stor del av min barndom sprang mina fötter på den gården .men lyckliga och lätta steg ,,mormor lärde mej tvätta små saker ,näsdukar tror jag det var ,och senare stryka dem ..

över det stora köksgolvet gick jag..med den mörkgröna sponten trösklarna och dörrarna

..kravlade jag mej snabbt upp i mormors famn..

då nåt skrämde mej

höll hennes hand

står med putande mage på  fotot vid mormors sida

min älskade mormor

som lyste upp mitt liv med sina glada ögon…

ibland kan jag tro

att de lyser för mej   än

..som om de aldrig kan slockna helt

..en sån kärleksfull blick

är på ngt sätt evig ..

kan inte dö

.. den lever inom mej

där låg jag

sovande som baby

i den vagga som morfar snickrat

och som nu står här uppe på min vind.

sen senare

som vuxen

då längtan kom  att få va/bo ute i skärgården

igen

Jag startade att skura några golv där med min mor tänkte efter skilsmässan göra i ordning det ….men det visade sej att min morbror nog skulle bli för komplicerad att ha så nära inpå ..så jag drog ..och hittade i stället det här huset ..ett år senare

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Gömmer sej

som om den

inte alls

fanns

.. tittar in

kikar fram

på överraskande sätt.

Tittut  här är jag !!

JU

glöm mej inte 

eller 

uppmanar MEJ

att inte gömma ,

glömma..

men visst behöver

jag också

hittta platser

att vila ifrån den..

Gör jag för mycket fysiskt ,

bara sliter på med nåt som

bara måååste göras

..får jag i stället ont nånstans i kroppen

..som om sorgen säjer

”bryr du dej inte om mej

med  dina känslor

så slinker jag iväg

genom nån

spricka

i dej

in i

din fysiska kropp ”

..och

då hamnar smärtan där

En bild jag sett några gånger..

upplever

jag i dag

med en extra

dimension

bilden öppnar

nåt

inne i mej

samtidigt

som den öppnar

sej för mej


griper tag i mej med sin styrka

..nåt som bara bilder kan

..för mej ..

om jag med ord kunde uttrycka

allt

skulle inte bilden behövas ..

ändå

lite av bilden går det att sätta ord på ..

och det är ju förståss

med mina ögon ,

inifrån vad den väcker i mej

..just nu

Det där svarta hjärtat ..

nej det känns fel att kalla bilden så ,,

det hjärta som finns i

”Jag -baraenbildavmej..s ” blogg

det hjärta som skapats

av att

isen smält undan .

Där kanterna

de som formar hjärtat

består av snö is

kristaller

Den bilden lyfter

och bär

uttrycker

i dag

det jag känner ..

jag går in och ser på den

igen

och igen…

Relationen till min bror

har varit frostig

och han har kanske

inte

ens

varit öppen

med någon alls

den här sjukdomen var

så svår

att ta

han tog

sina känslor

med sej

ville han det?

bara ha det så?

eller lämnade

han

dem kvar

till oss

som finns kvar

men en bror

är

alltid

en bror

jag hade två

och nu är båda

borta

de har krupit

ut ur

 sin fysiska form

in

i

vad

 

den svarta

rymden

ryms

inom hjärtats

former

nu ser jag att 

det troligtvis

är vatten

det där svarta

inuti hjärtat

min bror fiskade

i såna hål på vinter

höst och vår isar

den här vintern är den första han inte kan göra det

 som barn var isens olika

förvandlingar

nåt av

det mest spännande

i våra lekar


”det finns sprickor i allt

det är just där ljuset kommer in ”

De där raderna lever kvar i mej

tjatar i mej

manar på mej ..

meditera reflektera!! ..

vad betyder  det

att just de orden fastnar ???

De ..Slamrar , klamrar sej fast vid mej ..slinker de bara in i nån spricka i mej  ..ja det har de redan gjort ..förståss kämpar  om att få tillräckligt utrymme ,uppmärsamhet  .

Vad lyfter de orden fram i mej

vad lyser de på

upplyser de mej om nåt centralt

som jag borde ta till mej?

På vilket sätt och vad ..kan de va?

Att jag ska tillåta nåt att falla isär ?

eller ..

Öppna sej ?

J

Jag kan bara gissa och nu trevar jag mej fram ,låter infallen komma ..lämnar dem osorterade som påbörjor,ord som faller mej in låter jag falla ner här ,bokstav för bokstav ..lämnar det till o med öppet för att nån bokstav faller fel

,oredigerade ,ofullständiga och precis som de visar sej..orkar inte rätta just nu..

ska rätta senare ..tror jag ..

Jag tappar så många tankar på vägen om jag kontrollerar ..

ex.v alla k som faller bort

att återgå till senare

en minnes slinga tränger sej fram från min tonårstid 15  el 16 år var jag väl då jag gick i en folkhögskola .

Läste

”genom en springa i ladans vägg

lyser månen

på tomtens skägg”

Springa -spricka..

 

just de där raderna har jag tidigare pasticherat ..fortsatt att trava fram associationer ifrån ,anse sa jag gräva fram de texterna igen

Det var en av de få gånger de existentiella frågorna fick glimta fram utan att direkt stoppas in i nån trång förklaringsmodell eller avbrytas av effektivitetskrav ,eller andra beskäftiga uppmaningar om ”hur det egentligen är ”

”alltså GÅTAN som inte låter gissa sej kommer så åter

Hur kommer de hitner ,var kommer de, ifrån vart-hän

(ur Viktor Rydbergs Tomten)

Då jag skrev det var jag i en annan brytningstid ,hade just skiljt mej

Men NU då ,vad är det nu ?

Mina associationer rasar iväg,rusar eller HASAR sej fram ..och tillbaka..i mej

Vad gör sorgen med mej ? Sörjer jag egentligen? Eller måste min sorg ta sejin via en omväg för att nå fram till den samlade sorgens   fästen .. nästen i mej..

eller det tidigare NÄSTAN -färdigt sörjda ? För hur kan jag tro att jag lyckats med att sörja de andra sörjorna färdigt

VAD är färdigt  ..egentligen?

det stannar väl  bara

på olika avsatser

lägger sej under ett av

alla de valv

mitt

vårt liv består av

är sorgen enn oråde i medvetandet som alltid ska vara öppet

ofärdigt ..med öppna sprickor

Vara ojämnt och trassligt i kanterna 

med ständigt nya bitar som  behöver släppas in

väntande på nya sorger som ‘are to come’

varför skriver jag här ?

utan att vilja blanda in mina ‘vanliga’ bekanta och vänner ja..jag vill inte skylta med min blogg alls

För att jag vill mullvada i fred här i mitt inres skrymslen,utan att behöva debattera ,få de vanliga svaren och reaktionerna ..de får jag ju ändå

Vada o trava runti mitt vardagslivs struggle

Jag vill ,vågar förmår inte utsättas för..coaching programmering,trend iga inne förklaringar ..förståsigpåande

Vissa saker ska kanske inte ens lagas ,de ska få falla ..

falla isär

förvandlas

eller försvagas

bara få visa sej ..vara just där ..så som de är

det passar mej bra att finnas i utkanten av ett bloggsamhälle .

en av de ‘stickor.’ jag ofta känner av är 

närheten till det patetiska ..det som blir lite pinsamt och lätt att håna ,vrida till lite så att det blir nästan lite fånigt

men jag upplever att det ofta är där i ‘det fördömda ‘ som nåt nytt kämpar sej fram..nåt viktigt nytt ..liv

Simone Weil sa endast de som älskar  är beredda att inse att en ny sanning ..är sann ..endast de är beredda att LYSSNA tillräckligt länge och noggrant för att egentligen höra vad som säjs

Ja och ofta fungerar det här även intrapersonellt ..inom mej kämpar mina majoritets  vanlighets,favorit tankar om att få fortsätta dominera ..oc kämpar emot det nya som vill tänga sej på ..så länge de kan ..tätar varje spricka

där det försöker tränga sej in..

jag har märkt att jag nu haf svårt att bara enkelt önsk God jul och   nu även Gott nytt år ..det brukar inte kännas så där jobbigt ..måste ha nåt med den nyss upplevda tragiken ,,med min bror ..nåt som håller mej tillbaka ,som måste tas i små portioner..sånt som bara kan öppna sej i spricka för spricka

som måste få följa sin egn organiska takt ..så som knopparna på min vita amaryllis

 

Nån gång skrev Bodil Malmsten  ‘luckor av ljus .. i texten nu ska jag lyssna på hennes vinterprat..hon vågar samhällskritiken

***i går Annika Lantz  radioteaterns  ..Public service  sveriges radio är sålt ..till en okänd köpare..genialt ..där med det ironisende greppet ,..ger hopp om att det finns medvetna reflektioner ang hur det ‘står till ‘

sen iväg på en middag jag blivit ombedd att komma på ,måste duscha ..årets nya måsten …och sprickor ..

jag måste sticka

iväg

.

tidigare blev jag

.imponerad av Lena Andersson som Vinterpratare
i  all fall starten

där hon reflekterarang sin reduktionistiska inriktning..
vilken språk- och symboliseringsförmåga .
.Sax & Lim
”När jag limmar ihop mina sagor
är limmet format till en sax” !!
”men den dag världen översvämmas av saxar
börjar jag limma”
..sen spelar hon Hola Bandola
, Snurra min Jord
och t.o.m.Härlig är jorden
genialt och med självdistans och humor ..
tycker jag och blir riktigt glad;)


av

forts..

Nu syns stjänhimlen igen ,de enorma trädkronorna …framträder majestätiskt mörka mot den… ännu ljusblå himlen .En kornblixt lyser upp då jag sitter en stund på trappan .. lyssnar på de  rasslande löven i vinden ..aps ask och lönnlöv, som ännu är så frodiga och starka,i sin fulla kraft .Men nog känns det att sommaren vänt sej i ett annat läge.

Jag går in å skriver ..det har blivit som en daglig form av meditation..jag vill ju va här i fred ..trädgårds försjunken ..vill inte ha ständigt umgänge ..int e åka in till stan ..kan skjuta på det

Tidigare i dag bullrade det till  i farstun och där stod min mor ..plötsligt ..skruttigare och krokigre än förut ..

I kväll har jag inte gått upp på vinden ..jag satte igång att lippa sönder en aav mina gamla favoritjumprar ,som egentligen länge varit för sjavig att använda..borde slängas ..plötslig ide´att klippa till .och jag följde den klippte till  fixade m den till en tröja med knappar ..nån sorts känsla av att jag vill ha en slarvig kofta ..att sjava omkring med här i trädgården..nån som jag kan jobba i utan att tänka på om den blir smutsig  ..den kan v 25 år gammal 😉 om den inte blir bra kan jag ju lättare fortsätta förvandla den till mattväft .Och jag karvade .sydde och trixade ..hittade några passande knappar ..blev så där  ..Klippte sen det nattlinne jag använt nyss ..absolut moget att förvandlas till mattmaterial ..

helt macabert atthöra finans min snack om hur stabil finanserna är samtidigt som St holms börsen sjunkit med 5 % i dag vad blir det + de 19 %  sen års skiftet ,Nasdac DÄR hade det varit sånt fall 5.2 %  !!! tänka sej ..det blir bara äckligare hur styrda infon är ..I London är det reolter medan det kallas samhälls förändrande då sånt sker i öst länder …bläää.. vem fasikkken orkar följa med usch såna pestlägen

Min kejsarkrona är här på besök igen med sina vårliga  klockor    kling klang ..ding  dang

röda med gult inuti

den ..stämmer in   blandar sej  med  de sena narcissernas gulhet
tillsammans med kungsängsliljans spröda mörkrödlila …nästan bruna ‘rutighet´’  hur kan den lilla blyga klockan ha blivit rutigt småmönstrad ..förundrad försöker jag memorera så jag minns att just där ska jag inte gräva ,inte sätta ner spaden

måste försöka beskriva vad jag ser ..för det känns lite osannolikt,jag har ännu inte vant mej vid ,inte vågat lita på att de dyker upp igen …

MEN  en efter en …nästan sagolikt vackra skjuter de upp ur den blöta svarta mull..rande ..randiga jorden…där det för några veckor sen bara såg skräpigt ut ..såna skönhetens gäster ,här är min trädgård …

framkallar samtidigt gåtan om alltings förgänglighet  ..förfääärligheters förfärlighet att bli påmind om att bara en viss tid finns du /de här  ..kommer fram och hälsar på  å jag får se till att va hemma då

de gula som kommer sen ..och jag vet redan hur jag kommer att sakna dem

som

snart kryper in under jorden igen .å .bara gömmer sej så där

jag hade en gång en lärare, som jag inte gillade ..för övrigt men han sa nåt som fick mej att våga fråga  om sånt jag inte förstod

han sa till o med så att det ofta kan verka som om den som ställer frågor är dummare på ngt sätt  , medan det i själva verket är tvärtom att man måste kunna en hel del för att kunna ställa frågor

aha och varför kryper det minnet fram just nu ????

ingen aning ..jag vet aldrig vad nåt ska bli i förväg då jag skriver ..eller målar ..dessutom började jag alldeles nyss gråta ..utan att riktigt förstå varför

men jag kan tänka mej att mina tårar har ett ärende ..bär på en mening ,,liksom orden ,som bär fram dem här …som ur ingenting..

är de framburna ur mina svarta sorgers bunkrar

Jag som trott att jag plöjt och harvat så djupt och länge  genom mina sorgeåkrar 

att det snart inte kan finnas nåt kvarglömt ..otålt  att gråta åt  ,att mina tårras ..tårars  dagar tagit slut

att de minnen som smärtat och svärtat ner mitt liv

beabetats och blandats ..lyfts in i nutidens luftigare lager av mylla …så där kan växa nya grödor ,

men vad vet jag ?

Nåt har hänt och tuvor vänts ..men ännu s

Vaknar i en känsla som om jag fortfarande var vaggad i hängmatts sväng

gungningarna från i  går,den   där stunden i vårsolen 

..upptagen av min sårbarhet

..sårighet svårigheter ..pickar i mina tankar

sej fram ..jag har svårt att koppla av och njuta  då jag går ut och

lägger mej i hängmattan sen i dag  igen.

Ber trädet den gamla ASKEN om

stöd ..och ett svar tonar fram ..efter en stund 

… se min stam ,hur den växt

till sej  .. i luft..en gren hit en gren dit ,

ett böj åt söder på min huvudstam .

En gren är torr en annan död

..men se så många jag har ett helt grenverk !!

Jag har .. en trädkrona   och  ett helt rotverk har jag ju sen SKAPAT UNDER

GRÄSETS RÖTTER ..som trevar sej fram i bergets sprickor, vindlar sej fram

, buktar sej uppåt i böjar till o med likt sjöorms slingrande armar mitt i

backen ..

VILKEN styrka manifesteras inte i mina gestaltningar..

förvaltningar ..förvandlingar —och år efter år har det tagit.. inte en enda

gren växer spikaktigt efter ‘matematiska’ aritmetiska  sannolikhetskalyler

..plötsligt görs ett hopp hit och ett annat dit

ja jag menar det är nåt som i sej

tröstar mej där jag ligger i hängmattan ..att askens grenar spretar sej hit och

dit  enligt sin egen logik eller… genetik

Nåt som svarar på min undran vart allt det jag sysslar med sk leda ..att bara

följa de impulser som känns meingsfyllda ,men  som jag inte säkert vet vart  

de leder mej

blåsigare dag i dag kallt i hängmattan ,Dagen efter det påskupprop jag hade

velat delta i men inte orkade åka iväg till ..rädd för hur det skulle kännas så

här efteråt  Brukar drabbas av stark självkritik ..själv anklagelse angrepp då

jag inte klarat av att göra det jag vill eller föresatt mej som mål ..men ganska

förvånad att jag i stället känt mej mest sårbar ..haft en medkänsla med mej

själv och jag tror jag ska  ..och kan  se det som ett framsteg .

Varje gång den där sårskorpan rivs upp tror jag nu att en bit av det så länge

förträngda såriga minnet läker ..ytterligare något…

***ÄlvFe

härligt nu  fanns du här ..<3 med ditt lekfulla sätt

tickelitack

klickeli  klack–ack jag är nästan helt däckad,och jag

hade ju tänkt att jag skulle skriva lite mer lekfullt

och

lättsamt här

och nu är det helt omöjligt att ta nåt  ‘lätt’

ja inte vet jag heller om jag tror på

kaj Pollaks ‘det lätta är det rätta ‘filosofi

i dag  fastnade jag i att tänka på

VARFÖR jag blir

förkyld just nu

då jag så gärna VILLE  va med på den stora

gemensamma aktionen

men nä min kropp bromsar

och jag får finna mej i att stanna hemma

en rent FYSISK BROMS

klarar jag inte av då det blir allvar och kravfullt då

det blir kamp får jag kramp ..då ??

kvalfullt

..måste det alltid vara mer lekfullt fortfarande för

mej ??

att läka genom att leka den enda framkomliga

vägen ???

varje dag har jag nu tänkt att i morgon känns det

nog mer stabilt ..men nä förkylnings och stresskänslan

bara fortsätter ..jag måste ge mej

drömde förresten också  i natt att A * som är skådespelare

vände sej om framför mej ,jag såg hans randiga regnvåta byxor och han

sa ”nu går jag

inte  längre jag vänder här ”

Nu väljer jag att stöda mej mot den drömbilden och

sluta pressa mej själv med tankar på hur jag kanske

skulle orka resa ändå ..eller  hu så ruskigt mycke jag

kommer att missa osv

allt hänger inte exakt på vad jag gör eller orkar just

nu

och inte heller mitt livsöde väl ??

varför hakar jag upp mej så här på en sån sak

som någon annan bara skulle rycka på axlarna åt å

säja ‘ähhh jag har ingen lust’

meen såå får  ju JAG  aldrig göra

och i stället blir jag kanske sjuk ??

äsch så kråktråkigt krångligt

måste jag ens ha en förklaring

ja för det är  så att jag brinner för saken i sej

..men det kan jag  göra ändå

 på andra sätt

vid en annan

tidpunkt

 på en annan plats

kommer att tänka på en dikt  skalbaggen

minns bara fragment nu

”för att kunna flyga behöver  du våga dej högst upp på strået …där rädslan och svindeln kommer …den slutar ”för att kunna flyga måste skalet klyvas och en gynnsam vind råda”

och just nu i dag räckte den gynnsamma vinden  ,bara till att vagga mej ömt och varsamt i hängmattans famn ..för jag har klättrat så högt upp i för många strån redan och det har blåst ocjh svaijat så att jag förkylt mej ,klivit ner igen och stängt skalet .

det skyddet behöver jag  nu och då  i den här brutala och karga omvärlden

(som nu till o med Anders Borg tyckte att vi lever i 😉 fast det  är en heelt annan kontext

vet inte vaaa jag vill  kalla mej i dag …Krankeela,vankela eller en Älvfe

Omönstergillt

Sticka, virka, kroka, fixa, trixa – utan mönster.

Transformelle

You're always one decision away from a totally different life

Stickkontakt

En podcast om garn och stickning med Lina, Josefine och Madelene.

AesthesiaMag

French magazine - art & visual culture

WTF? (Where's the faith?)

A blog of comfort during unpredictable times

Backyard Therapy--Live blissed-out, not stressed-out

Rejigger your life to elevate experiences over things

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Kreativ text, annorlundaskap, dikter, bipolaritet, Aspergers syndrom, samhällsdebatt

Mitt eremitage

En ofrivillig eremits dagbok

Mike Coen's Journey

Supporting Meg's Children Nepal

Husmors Nyckelknippa

Familjens hjärta ligger i händerna på den som sköter hemmet

* Agnetha * , med rätt att tycka !!!!!!

Det är bara att bryta ihop och gå vidare !

Birgitta Höglunds mat

Naturligt god mat att njuta av

henrika lax

konst, kurser i kreativ problemlösning, bild, ljud och gregoriansk sång

Philadelphia Association of Jungian Analysts Blog

Jungian Insights That Make A Difference

After Narcissistic Abuse

There is Light, Life & Love

1000's of roots

Designing and tending regenerative systems of life for the next generation and beyond.

Healing From Complex Trauma & PTSD/CPTSD

A journey to healing from complex trauma.

Homegrown Garden

Katrina’s Allotment Diary

Patientmakt

Patient CV

Higher Density Blog

Love Is Always The Answer

ögonblick

shit happens

mobbning och psykisk ohälsa bland unga

Stöd och information om mobbning kring rättigheter och skyldigheter

Inspiration, kreativitet och tips i gamla och nya tider

design, inspiration, kreativitet, mat, böcker, hemmafix, inredning, stil, vintage, second hand,

Norrländskt helt enkelt

Inspireras av det goda Norrbotten har att erbjuda kropp och själ

ivartland

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Stadsodlarna Västeras

This WordPress.com site is the bee's knees

Kristinas oas

en blogg om vår trädgård ~ en klimatsmart grön oas

Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Relevant kyrka

En blogg om Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Sofias Lantliv

Husbyggnation, inredning, trädgård och sånt som hör landet till

gimzan

What you give is what you get!

Mat för alla

Recept som passar alla

Trädgård på djupet

Åsa Langefors & Monika Norrby

skaperskan

Livet, glädjen och konsten